UNWGAD: Medlemmar i gruppen partiska

jose-guevaraOm en domare är partisk i en viktig rättegång är det en rättsskandal. När medlemmar i UNWGADs panel är partiska ”Är det ett bevis på att Julian Assange inte har flytt undan rättvisan” om man ska tro på vad en av medlemmarna i panelen väljer att hänvisa till på twitter.

Assange har förlorat i tre rättegångar i England. Judge Riddle, Sir John Thomas, Mr Justice Ouseley, Lord Phillips, Lord Walker, Lady Hale, Lord Brown, Lord Mance, Lord Kerr och Lord Dyson har alla som domare varit med och skrivit mycket välformulerade domar. Totalt 10 domare. Om någon av dessa domare direkt i anslutning till domen hade börjat twittra och länkat till Åklagarmyndighetens uttalanden, till Marianne Ny och hennes syn på fallet, till ”Prata om det”-kampanjen eller till tidningsartiklar som stöder domen hade alla tyckt att det vore extremt konstigt. Domare beter sig helt enkelt inte så. Domare ska vara objektiva och opartiska. Läs mer

UNWGAD: Vad är det och hur jobbar de?

OHCHRDen 5 februari 2016 presenterade FN:s arbetsgrupp mot godtyckliga frihetsberövanden, UNWGAD, sitt yttrande i fallet Assange. De ansåg att Assange är ”godtyckligt frihetsberövad” för att hans rätt till en rättvis rättegång är kränkt, Arbitrary Detention Category III. Ett beslut som kallats såväl ”ridiculous” som ”fantastic”. Men vad är då UNWGAD och hur jobbar de?

United Nations Working Group on Arbitray Detentions, UNWGAD, har till uppgift att utreda misstänkta fall av godtyckliga frihetsberövande. De gör det utifrån FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Arbetsgruppen prövar individuella fall och kommer sedan med rekommendationer till den berörda staten. Dessa rekommendationer är inte bindande även om Assanges anhängare försöker inbilla folk det.

Mats Andenäs Chair-Rapporteur 2014

Mats Andenäs
Chair-Rapporteur 2014

Arbetsgruppen är ett FN-organ. Men den är inte FN, och representerar inte FN. Gruppen inrättades av FN:s Flyktingkommissariat, UNHCR, 1991 och erhåller var tredje år sitt mandat. Gruppen har sitt säte i UNHCR kontor i Geneve och består av totalt 5 medlemmar som alla arbetar på frivillig basis. Gruppen utser själva en ordförande, Chair-Rapporteur, och de träffas minst 3 gånger om året, 5-8 dagar, då de går igenom inkomna fall och också presenterar sina rekommendationer.

Arbetsbelastningen är hög. Under åren 2013-14 arbetade gruppen i 40 dagar och avgjorde 117 fall som berörde 853 individer. Endast 2 av dessa ansågs vara korrekt fängslade, i snitt behandlas 3 fall  om dagen. Man avgör ärenden utan ordentlig rättslig prövning. Från Expressen:

Det visar sig att panelen har fattat 1 325 beslut under de senaste 25 åren. I 99.8 procent av fallen landar man i slutsatsen att personen i fråga har frihetsberövats. Sannolikheten att panelen skulle fatta ett annorlunda beslut i fallet Assange var således väldigt låg

Hur jobbar gruppen?

Som med alla grupper finns stadgar som måste följas. I UNWGADs fall heter de ”Methods of Work”. Det finns också en beskrivning av hur arbetet ska bedrivas och hur man definierar godtyckligt frihetsberövande, Factsheet 26.

Gruppen är ingen domstol. Men arbetssättet liknar en common-law domstol. ”The Group attaches great importance to the adversarial character of its procedure.” skriver man i Factsheet 26. Detta kontradiktoriska arbetssätt kännetecknas av att det är två parter som argumenterar för sin sak och domarens uppgift är att avgöra vilka bevis som är godkända, se till att processen sköts enligt lagen och så småningom bedöma, utifrån vad parterna framfört i domstolen, vilken part som anses ha rätt. Eller som det ibland sägs, vilken part som övertygade domaren mest.

I en sådan här process, kontradiktorisk, är det av yttersta vikt att domaren är hederlig och opartisk. Om han favoriserar en part så blir domsluten lidande. Det är också oerhört viktigt att parterna ges full tillgång till varandras anklagelser och påståenden. Om en part undanhålls den andres argument och påståenden är det omöjligt att bemöta argumenten. Då havererar processen och domarna blir felaktiga. Om detta skulle förekomma i en underrätt och det upptäcks blir domslutet överklagat och domaren skiljs från sitt uppdrag.

UNWGADs prövning är enbart skriftlig. Muntliga förhandlingar förekommer inte. Och det är ingen lång skriftväxling. Man har lite tid för varje beslut, något som påverkar kvaliteten på besluten. Att det är så beror på att gruppens deltagare inte får betalt. Det finns ett eget intresse hos medlemmarna att inte låta ärenden ta tid.

STEG 1: Få ärendet till arbetsgruppens kännedom

Gruppens arbete börjar med att en individ, en familjemedlem, en organisation skickar en redogörelse för fallet. ”Communications shall be submitted in writing ..” står det i stadgarna.

STEG 2: Ge berörd regering en möjlighet att bemöta påståendena/anklagelserna

In the interest of ensuring mutual cooperation, communications shall be brought to the attention of the Government and the reply of the latter shall be brought to the attention of the source of the communication for its further comments. … In the letter the Working Group shall request the Government to reply within 60 days, during which appropriate inquiries may be carried out by the Government so as to furnish the Working Group with the fullest possible information.

Regeringen ges 60 dagar på att bemöta det som inkommit i ärendet. Gruppen vill att regeringen gör efterforskningar så att de får bästa tänkbara information om vad som gäller i fallet.

STAGE 3: Erbjuda individen en möjlighet att kommentera regeringens svar

När regeringen väl svarat ges individen en möjlighet att kommentera svaret. ”for its further comments” står det i stadgarna. Denna möjlighet erbjuds inte för att individen ska kunna komma med nya påståenden/anklagelser. Om individen kommer med ny påståenden/anklagelser och det tas in i beslutet är panelen partisk.

STEG 4: Arbetsgruppens yttrande

När alla svar inkommit fattar gruppen sitt beslut. Om det anses lämpligt ges rekommendationer till regeringen om lämpliga åtgärder.

Det finns mycket som kan gå fel i en sån här process. För att det ska vara en rättssäker prövning måste parterna få tillgång till varandras inlagor, ledamöterna måste vara opartiska och inga påståenden/anklagelser som kommer från steg 3 får smyga sig in i beslutet.

En hemlig process

Diskussionerna i UNWGAD är hemliga. Det går inte ens att få ut de dokument som gruppen haft som underlag för sina beslut. Det är därför svårt att förstå varför vissa beslut blivit så fel. En orsak till felaktiga beslut är att ärendena hanteras under kort tid. Detta beror i sin tur på att gruppens medlemmar arbetar utan ersättning.

I en del fall görs så många fel att det enkelt går att förstå varför det blivit konstigt. Som i fallet Assange. Mer om det i nästa inlägg.

FN-panelens märkliga yttrande om Assange

Med anledning av FN-panelens (UNWGAD) mycket märkliga yttrande från den 5:e februari 2016 om att Julian Assange anses vara godtyckligt frihetsberövad kommer jag börja skriva på bloggen igen. Så inlägg kommer.

Först vill jag hänvisa till en artikel i DN Debatt som i vanlig ordning torgför Assanges påståenden. Författaren, Roger Fjellström, för fram de vanliga argumenten som precis som alltid när det gäller Assanges argument är felaktiga. Därför skrev jag en replik som publicerades den 1 mars. Här är länken.

Det ser ut som om en person spelar huvudrollen i denna intressanta historia. Det är Mads Andenæs som var Chair-Rapporteur när Assanges inlaga kom till UNWGAD den 12:e september 2014.

Mer kommer.

Oisin Cantwell Aftonbladet försvarar ”oskuldskontroller”

oisinAtt vi har oerhört lång väg till en modern och förnuftig sexualbrottslag har jag förstått efter att ha läst Oisin Cantwells försvar i Aftonbladet av den märkliga domen i Svea Hovrätt. Ett fall där en kvinna fick fingrar uppstuckna i sitt underliv och domarna kom fram till att det inte var en ”sexuell handling”, det var bara en ”oskuldskontroll”. Oisin Cantwell skriver: ”Nu är det dock inte så enkelt som att domarna i hovrätten är en samling gaggiga gubbar med en sexualmoral från 1800-talet.” Det är i och för sig sant. Domarna i hovrätten anfördes av hovrättsrådet Ingela Perklev. En gaggig gumma med en gammaldags sexualmoral. Till det ska vi lägga Oisin Cantwell som just i detta fall valt att stå på de gaggigas sida. Förhoppningsvis inte så länge till.

Oisin Cantwell är inte en pappskalle. Hans artiklar är oftast kloka och genomtänkta. I detta fall är han inte heller helt ute och cyklar. Han har en poäng. Det stora problemet är att vi har en mycket gammaldags sexualbrottslag. Den måste ändras. Sen måste polis och åklagare lära sig hur man utreder sexualbrott. Sen kan vi ta itu med samlingen gaggiga gubbar och gummor som sitter i Svea Hovrätt. En lång väg att gå. Läs mer

Svea Hovrätt: Låt gärningsmannen bestämma vad som är ett sexuellt övergrepp

svea-hovAtt vi har en fullkomligt bisarr sexualbrottslag har tydliggjorts nyligen i en dom från Svea Hovrätt. Fallet handlar om en kvinna som fick fingrar uppkörda i underlivet för att den våldsamme och svartsjuke mannen ville kontrollera om kvinnan varit otrogen.

Hovrätten, anförda av hovrättsrådet Ingela Perklev, har i ett förvirrat resonemang kommit fram till att handlingen, att köra upp fingrarna i underlivet, inte är en ”sexuell handling” och friar mannen från våldtäkt. Från Dagens Nyheters ledare:

En sexuell handling är i lagens mening som regel en varaktig fysisk beröring av antingen den ena, den andras eller bådas könsorgan. Beröringen är inte varaktig, bedömer rätten. När det är oklart om en handling är av sexuell art, skriver lagstiftarna, är det avgörande att den varit ägnad att kränka offrets sexuella integritet. Tveklöst är det fallet här.

Men hovrätten hänger upp sig på formuleringen som följer: ”Det bör räcka att handlingen varit av sådan karaktär att den typiskt sett syftar till att väcka eller tillfredsställa bådas eller enderas sexuella drift”. Så kan man inte uppfatta mannens agerande, anser rätten – hans syfte var ju att kontrollera att kvinnan inte haft samlag med någon annan man.

Domen i hovrätten visar enormt tydligt att domarna inte förstått vad en sexuell kränkning är. Och, vad som är värre, att våra lagar inte är för att förhindra sexuella kränkningar och lagföra brottslingar. Våra lagar, som de tolkas av domarna i Svea Hovrätt, har endast den funktionen att förhindra att en part genom handlingar försöker väcka eller tillfredsställa sin egen sexuella drift. Kränkningen offret utsatts för är inte viktig. Läs mer

”Bevisen” att Julian Assange kommer utlämnas till USA

Har inte skrivit sedan den 26 september på denna blogg. Har däremot skrivit en del på den engelska versionen av denna blogg. Bland annat om att Julian Assanges advokater, Jennifer Robinson och Per E. Samuelsson, sprider falska uppgifter om fallet.

Den 26 september var det ett möte på Internationella Juristkommisionen. Det mest intressanta på mötet var att lyssna på Krister Thelin, ordförande i Utlämningsutredningen, en av Sveriges verkliga experter på utlämningar. Han redogjorde för gällande lagstiftning och hans slutsats var att det i närmaste är uteslutet att Julian Assange kan bli utlämnad till USA om han skulle komma till Sverige. I varje fall om han skulle bli anklagad för ett politiskt eller militärt brott. Inte heller finns det en möjlighet för regeringen att utforma någon slags garanti för att Julian Assange inte kommer att utlämnas. Om man till detta lägger att inte en enda person har blivit utlämnad till USA för politiska eller militära brott under de senaste 50 åren så framstår Julian Assanges advokaters påstående att det är en stor risk att Julian Assange skulle bli utlämnad till USA som överdrivet alarmistiskt. Läs mer

Seminarium om fallet Assange onsdagen den 26 september

Den 26 september håller Internationella Juristkommissionen ett seminarium om fallet Assange. Rubriken är ”Fallet Assange – tänkbara konsekvenser för Sverige?” Det kommer att vara en paneldebatt. I panelen lagman Krister Thelin, fd domare Brita Sundberg-Weitman och så jag. Samtalsledare är Hanga Sántha, Ordförande i ICJ-Sverige.

Är säker på att det kommer att bli ett bra seminarium. Några nya omständigheter kommer att framkomma det vet jag redan. Skulle naturligtvis lagt upp denna information tidigare eftersom senaste anmälningsdag för att deltaga är idag. Missade. Ber om ursäkt för att vara klantig.

Rättsläget i fallet Julian Assange

Under lång tid har Julian Assange hävdat att han inte är ”charged for any crime in Sweden”. Åklagarmyndigheten har i viss mening hållit med om att han ännu inte är charged eftersom han inte är åtalad. Jag har efter en noggrann analys kommit underfund med att Julian Assange är ”charged” enligt den engelska definitionen av begreppet. Har i en post på min engelska blogg noga utrett detta. Allt bottnar i en besvärande felöversättning. För att få ett officiellt svar från svenska myndigheter har jag ställt en fråga om detta till statsminister Fredrik Reinfeldt, justitieminister Beatrice Ask och utrikesminister Carl Bildt. Har ännu inte fått svar.

Har på min blogg varit kritisk till många ”experter” som uttalat sig i fallet. Mest för att jag anser att de är felinformerade. Vissa personer som Naomi Wolf drar sig inte för att medvetet ljuga om omständigheter. Läs mer

Varför ljuger Naomi Wolf om fallet Assange?

I en artikel på min engelska blogg har jag skrivit om Naomi Wolf’s senaste inlägg i debatten, Sweden’s other rape suspects.

Vad som är märkligt är att Naomi Wolf i sitt försök att svärta ned Sveriges rättsväsende för att försöka leda i bevis att fallet Assange är politiskt gör Naomi Wolf nåt så dumt som att hon ljuger om omständigheter. Naomi Wolf försöker nu inbilla oss att Julian Assange var i Uppsala när han begick den påstådda våldtäkten. Och att ett bevis för att fallet är politiskt är att Uppsala polisen, som Naomi Wolf påstår utreder fallet, är notoriskt dåliga på att utreda våldtäkter. Som bevis för det hänvisar hon till att Uppsala polisen var dåliga på att utreda fallet Göran Lindberg. Att Naomi Wolf inte känner till att Uppsala polisen inte var inblandade i utredningen av Uppsalas före detta polischef är inte konstigt. Hon är inte intresserad av fakta. Hon vill bara hitta på.

Tyckte i alla fall att Naomi Wolf’s beteende är konstigt. Pratade med en vän om det och hon sa med en suck:

“Yeah, I met Naomi in my school in ’96,
she was master at stating the obvious,
now ————– the imaginary”.

 

 

 

Naomi Wolf upprepar felaktigheter om fallet Assange om och om igen

Naomi Wolf är en amerikansk författare och feminist som engagerat sig i fallet Assange. Hon har skrivit en mängd artiklar om fallet. Artiklar som fyllda med felaktigheter, bisarra konspirationsteorier och uppenbara lögner.

En av hennes artiklar, ”Something Rotten in the State of Sweden: 8 Big Problems with the ‘Case’ Against Assange” publicerades den 11 februari 2011 på Mark Crispin Miller’s blog.

Samma artikel publicerades på Marcello Ferrada de Noli’s blog den 10 februari 2011. Då med namnet Karl Rove, Sweden, and the Eight Major Aberrations in the Police Sex Crime Reporting Process in the Assange Case.

Artikeln innehåller så otroligt många felaktigheter att jag skrev till Professor Mark Crispin Miller och ställda några frågor. Han erbjöd sig genast publicera ett genmäle om jag ville skriva ett, vilket jag gjorde. Genmälet publicerades den 1 september i år, Naomi Wolf’s 8 problems with the case against Assange: A rebuttal. Samma artikel finns också på min engelska blogg under namnet Checking Naomi Wolf’s 8 big problems in the Assange case and coming up empty.

För den som är intresserad av att se hur dåligt underbyggda Naomi Wolf’s argument är rekommenderar jag en läsning. Naomi påstår att det finns 8 stora problem i utredningen av fallet Assange. När jag kontrollerat hennes påstående kan jag konstatera att inte ett av hennes påståenden är korrekt. I själva verket har hennes artikel 9 mycket allvarliga faktafel. Inte nog med att det finns faktafel. Hon konstruerar befängda konspirationsteorier baserade på hennes påhittade uppgifter.
Läs mer