”Rätten till sexuellt självbestämmande är kontroversiell”

I en artikel i Dagens Juridik skrivs om  Maria Eriksson som vid Örebro universitet disputerade på onsdagen med avhandlingen ”Defining Rape: Emerging Obligations for States under International Law”.

Definitionen av våldtäkt är många länder restriktiv och exkluderar inte sällan män, makar och individer som inte kan påvisa fysiskt motstånd eller våld som brottsoffer. Det menar Maria Eriksson, som på onsdagen disputerade vid Örebro universitet.

– Därför är en enhetlig och könsneutral definition där man fokuserar på bristande samtycke och inte våld mycket viktig.

– Rätten till sexuellt självbestämmande är kontroversiell och kan krocka t.ex. med samhällens moral, kultur och religion, men den är så pass fundamental för varje individ att en internationell reglering borde vara en självklarhet, säger Maria Eriksson.

Våldtäkt är ofta en biprodukt till krig. Dess systematiska natur liksom dess allvar har länge ignorerats vilket lett till att en straffri natur formats kring brottet.

Detta uppenbarades till exempel i samband med Nürnbergrättegångarna. Eriksson skriver att man betraktade våldtäkt som ett brott inom den ”privata sfären”, och att det därmed ansågs stå utanför internationell rätt.

Med beaktande av att en kriminalisering av våldtäkt har som mål att skydda individen mot kränkningar av det sexuella självbestämmandet borde definitionen vara bred och inkluderande, menar Eriksson:

– Den borde omfatta alla individer, innefatta en bred kategori av sexuella handlingar.

Vissa av Ad-hoc tribunalerna menar att en definition bör fokusera på bristande samtycke, och att detta enkelt kan bevisas i kontexten av väpnade konflikter, medan andra menar att ett sådant rekvisit är olämpligt och förolämpande i kontexten av krig och folkmord.

Eriksson menar att definitionen bör ta sikte på bristande samtycke snarare än våld.

– Mänskliga rättigheter pekar snarare på krav att fokusera på bristande samtycke eftersom detta inkluderar andra former av tvång än våld och därför närmare upprätthåller individens sexuella självbestämmande, förklarar hon.

En viss utveckling kan skönjas där större krav ställs på hur den inhemska lagstiftningen formuleras.

– Även om det inte finns en enhetlig internationell definition av våldtäkt i folkrätten idag finns det tecken på en viss utveckling mot krav på vissa rekvisit. Diskussionen kring dessa har till viss del skiljt sig åt mellan till exempel humanitärrätt och mänskliga rättigheter, i synnerhet vad gäller frågan om våld respektive bristande samtycke, säger Maria Eriksson.

Förhoppningsvis kommer vi att höra mer från doktor Maria Eriksson.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*