I huvudet på en feminist

På Newsmill skriver Lawen Mohtadi

”I valrörelsetider bör svenska feminister rita blicken utåt och solidarisera sig med dem som kämpar för sina mänskliga rättigheter utanför Sveriges gränser. Iran och dess utsatta kvinnorörelse är ett sådant brännande exempel. ”

Det är förnämligt att Lawen Mohtadi anser att mänskliga rättigheter är något att kämpa för. Men jag blir minst förvånad när hennes artikel i stort sett går ut på att Carl Bildt är hemsk för att han inte i tillräckligt skarpa ordalag fördömt regimen i Iran och att Urban Ahlin istället är rätt man för utrikesministerjobbet. Vad är det egentligen Lawen vill säga och hur tänker hon?

Det råder ingen tvekan om att Iran är att ett land som systematiskt diskriminerar och förtrycker kvinnor och att det startade direkt i samband med att Khomeini och mullorna tog över 1979. Vänsterrörelserna på 70-talet ansåg att man skulle stötta Khomeini för att han var en viktig kraft mot Shahen. Nu så här efteråt verkar det inte som en helt förnuftig politik.

”Iran beskrivs av många som en apartheidstat när det gäller synen på könen. Enligt islamiska regler måste kvinnor och män hållas åtskilda och religionen förespråkar en strikt rollfördelning mellan kvinnor och män.” skriver Lawen Mohtadi. Om jag förstår henne rätt är det de ”islamska reglerna”, Irans tolkning av reglerna, som är grunden till förtrycket och diskrimineringen. Men varför stanna vid Iran. ”Islamska regler” finns på väsentligt fler ställen i världen och de finns också innanför vårt lands gränser.

Sen 2006 har Gaza blivit mer ”talibaniserat” och diskrimineringen och förtrycket av kvinnor har ökat. Lyssna gärna på Sveriges Radios Mellan Östern korrespondent Cecilia Uddéns reportage från Gaza, Hamas järngrepp om Gaza. Rimligen borde det vara så att Lawen Mohtadi anser att det är också nåt som man bör uppmärksamma och bekämpa. Men det finns inte ett ord om det i artikeln. Men Hamas i Gaza kritiseras inte för sina brott mot mänskliga rättigheter av någon anledning.

I Sverige finns det ca 8 000 barn och ungdomar som är rädda att de ska ”åka på semester” till hemlandet och tvingas till äktenskap. En del enligt ”islamska regler” i kombination med hedersförtryck. De som utsätts har inte fulla mänskliga rättigheter trots att de bor och är födda i Sverige. Det är extraordinärt att så lite gjorts för dessa barn. Lawen Mohtadis tystnad i denna fråga är total. Trots att det är valrörelsetider.

Sexualbrottslagstiftningen i Sverige är som bekant diskriminerande mot kvinnor och barn. Det har den varit under lång tid och det har inte blivit bättre med de lagförändringar som Urban Ahlins partivänner genomförde 2005. Hur kommer det sig att en feminist blundar för detta i valrörelsetider?

Jag vet inte hur Lawen Mohtadi tänker. Men det vore fantastiskt om hon kunde stå upp för kvinnor och barns mänskliga rättigheter och jobba för att alla dessa kränkningar måste upphöra. Vare sig kränkningarna sker i Iran, Gaza, Pakistan, Irak, Sverige, Saudi Arabien, Finland, Jordanien, Turkiet ………

Men för att komma fram till den ståndpunkten måste man ta av sig de partipolitiska glasögonen och börja se förtryck som förtryck.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*