När ”kristna” talar om hämnd måste vi lyssna

Vi har alla sett dom. Och hört dom prata. Just nu extra mycket. De som säger sig ha en bättre moral och etik än vi andra. De anser sig vara bättre än vad vi är.  De är smartare än oss. De har särskilda kunskaper inom tro & politik. De har rätt och vi har fel. De vill representera oss. Och vi ska betala för deras liv och livstil. Och vi ska inte granska dom. De vill inte bli ”uthängda”.

Hur ska vi förhålla oss till dom? Hur ska vi bedöma dom? Ska de värderas för vad de säger sig vara eller ska vi bedöma dem för hur de handlar och agerar mot andra?Anna Ardin är öppet kristen. Hon arbetar i en kristen politisk rörelse, den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen. Hon är feminist och djurrättsaktivist. Hon vill representera oss i kommunfullmäktige i Stockholm. Och hon är gotlänning. Om sig själv skriver hon på sin blogg …är statsvetare, kommunikatör, entreprenör och frilansskribent med särskilda kunskaper inom tro & politik, jämlikhetsfrågor, feminism och Latinamerika. Och hon har funderat en del på hämnd ………

Gåtfull

På Anna Ardins Twitterblogg finns en bild på Greta Garbo. Är det för att det finns bildmässiga likheter eller bara för att Anna Ardin är lika gåtfull som Greta.

En av grunderna i den kristna etiken är att man ska vända den andra kinden till. Man ska inte hämnas. Jag har för mig att detta synsätt kommer från Bergspredikan. Det kanske längsta talet som Jesus hållit.

Där beskriver Jesus i lätt begripliga ordalag att vi ska inte hämnas. Kanske ska man säga att det är en riktigt bra instruktion i passivt motstånd. Hur man genom att inte hämnas kan få andra människor att ändra sig. Kanske fick Martin Luther King sin styrka och övertygelse från just bergspredikan.

Den 19 januari 2010 skriver Anna Ardin utförligt om hur man ska hämnas om man blivit dumpad eller om man blivit dumpad eller om någon varit otrogen. Sedan jag skrev artikeln har Anna Ardin raderat lite på sin blogg där man kunde läsa 7-punktsprogrammet om hämnd. Nu är sex av de sju punkterna raderade. Kvar står nu att det är bättre att förlåta. Annas nya lista finner du här. Dessa rader tillkom den 7 januari 2001. Detta är kanske är en ”feministisk bergspredikan om hur vi ska hämnas äktenskapsbrott”. Som det ser ut är detta inlägg inte kommenterat förrän den 24 augusti. Fyra dagar efter det att Anna Ardin polisanmält Julian Assange.

Vi människor gör allting åtminstone två gånger. Första gången är det som en tanke, en dröm, en vision, en plan …. Andra gången gör vi det i verkliga livet. När vi delar med oss av våra tankar så har det nästan alltid gått ett steg eller ett par steg längre än bara en tanke.

Att en person som vill att omvärlden ska förstå att hon är kristen och är engagerad i en politisk kristen rörelse så uttryckligt redogör för hur man ska hämnas på otrogna män är synnerligen ovanligt. Jag tycker också att det är konstigt att ingen läsare kommenterar det hela förrän efter det att Anna möjligen har satt sin hämnd i verket. Hur kommer det sig att läsare av Annas blogg inte kommenterar? Är de alla hämnare i Broderskapsrörelsen?

När man går till sidorna som Anna hämtad sin inspiration blir det hela tydligare. Det gäller att använda rättssystemet på ett så listigt sätt att den vi ska hämnas på lider maximal skada. Det är också av viktigt att vi inte gör något olagligt. Nedan en kort sammanfattning.

Sjustegsmodell för laglig hämnd

Jag har funderat en del över hämnd de senaste dagarna och kom över en sida som fritt översatt består av denna sju punkters hämndinstruktion.

Hämnd ska aldrig riktas mot bara en person, utan även möta en viss handling.

En bra hämnd är kopplad till det som gjorts mot dig. Om du till exempel vill hämnas på någon som varit otrogen eller som dumpat dig, så bör straffet ha något med dejting/sex/trohet att göra.

För att fortsätta exemplet ovan så kan du paja ditt offers nuvarande relation, fixa så att dennes nye partner är otrogen eller se till att han får en galning efter sig. Använd din fantasi!

Tänk ut hur du kan hämnas systematiskt. Kanske kan en serie brev och foton som får den nya att tro att ni ännu ses bättre än bara en stor lögn vid ett enstaka tillfälle?

Sidan som Anna Ardin hänvisar är en samlingsplats för olika sätt att hämnas. En sida heter ”How to Get Revenge without Breaking the Law” Som första punkt kan man läsa:

Learn your local laws. Laws vary greatly from area to area so if you have a certain revenge plan in mind make sure it is legal first. For a tricky way to find this information simply go to the police department and ask if a person can get revenge in that way without breaking the law.

Mer gåtfull

Det ser ut som om Anna Ardin följt råden från sidorna ganska väl. Enligt uppgift gick Anna Ardin och Kvinna 2 till polisen för att får råd. Enligt Rebella-bloggen som Anna Ardin driver med andra feministiska socialdemokrater kan det ”handla om något så enkelt som två kvinnor som ville ta reda på om det gick att tvinga någon att testa sig för sexuellt överförbara sjukdomar. Och om poliser som gjorde sitt jobb och såg något brottsligt i kvinnornas berättelse om en sexpartner som struntade i deras överenskommelse om skyddat sex och lät bli att använda kondom utan deras vetskap eller samtycke.”

Den 1 september frågar en Mik Anna på Annar Ardins blogg:

How can you claim to be a Christian when you are so obsessed with revenge? This is not the only mention of it in works you published on the Internet.

Anna Ardins svar
Some times it is difficult to go on without some kind of payback. As a human being you should be able to understand that. In this case I was very upset with a former fiancé who betrayed me for a long time. My revenge at that point consisted in posting this translation.

Now this post has gotten many good Christians to cast spells on me, told me that I am mentally insane and said that because I am a ”revenger” the whole world has the right to get their revenge on me. I think that is sad, but I hope that this global anger over this blog post will cause a lot of people to think again over their own need for revenge, and the way they treat their fellow humans.

I denna kommentar försvarar inte bara Anna Ardin hämnden som idé. Hon skriver att ibland är det svårt att gå vidare utan att få ”payback”. Dessutom kräver hon av andra människor att de ska förstå det. Hon redovisar att just i fall av otrohet så väljer hon att tänka på hämnd. Så som hon skriver det anser hon inte att det är hennes fel att hon tänker på hämnd. Det är mannens otrohet som gör att hon tänker på hämnd. Anna skriver inte att när hon märker en otrohet så väljer hon att fundera på hämnd. Skrivningen tyder på att hon anser sig oskyldig till de okristna tankar hon har. Det är någon annans fel. Hon har inget personligt ansvar. Hon har rätt att tänka hämndtankar och andra ska förstå det.

Jag vet inte i hur stor utsträckning Anna är djurrättsaktivist. Vet inte heller varför hon är det. Men ett är säkert. Ibland reagerar Anna precis som ett djur. Vi skiljer oss i ett viktigt avseende från djuren. Vi har en förmåga att tänka. Mellan stimuli och respons finns ett utrymme för tanke. Vi får ett stimuli, vi kan tänka och sen kan vi välja respons. Vi behöver inte reagera som djur. Vi kan välja respons. Det kan inte djuren.

När hela den här historien är över kommer kanske någon göra en film om den. Jag har förslag på en titel. ”Den gåtfulla hämnerskan från ön”. En roll är vikt för Tant Östskog. Poliserna kan spelas av Kling och Klang som Jan Helin så roligt skriver om. Och det måste finnas en skurk som Willie Leaks. En tafflig jonglör som inte kan hålla två bollar i luften.