Vill vi ha lika värde eller fittspråk?

Ola Lindholm skriver på Newsmill om Kamratpostens senaste undersökning som visar att barn i skolan använder ord som ”bög” och ”lebb” i nedsättande syfte. Och att ju äldre barnen blir desto vanligare är användningen av dessa nedsättande ord. Något som jag trodde att vi visste redan. Hans slutsats är att NÅGON borde göra nåt:

För den nya regeringen (och oppositionen) borde analysen vara enkel att göra.
De MÅSTE se till att det finns en nationell plan för tolerans och acceptans i skolorna. De får INTE låta fler och fler växa upp till trångsynta homofober.

När jag själv växte upp på 60-talet så användes inte ord som bög, lebb, fitta och hora som skällsord. Vare sig i skolan, på jobbet eller i hemmen. Samhället var visserligen väsentligt mindre jämställt då än vad det är idag. Är det brist på jämställdhetsplaner som har gjort könsorden så vanliga nu? Eller är det tron på att jämställdhetsplaner som gjort det? Är det en ”en nationell plan för tolerans och acceptans i skolorna” som är lösningen? Eller handlar det om att du och jag måste göra nåt?

Språket har historiskt alltid använts av de som styr för att bekräfta och rättfärdiga makten. Nedsättande ord som bög, lebb, fitta och hora används med syfte att nedvärdera det som inte är manligt och heterosexuellt. Det som avviker från normen anses vara mindre värt.

Idag har det blivit vanligt att skriva och skrika fitta med jämna mellanrum. Ordet är inte bara ett ord för det kvinnliga könsorganet. Allt som inte är bra är fittigt på nåt vis. Det är ett ord som används uteslutande i en negativ bemärkelse. Av förtryckande män lika ofta som av ”frigjorda radikala frispråkiga” kvinnor. Från nätet har jag hämtat tre exempel.

Krönikören Malin Wollin skriver i Amelia:

Så visst, mamma, könsord kan vara hiskeliga och grova. Men om jag vill beskriva hur mycket jag ser ner på en kärring som går runt med ett djur i bur runt halsen så kan jag bara skriva silverrävsfitta.

Så ser jag på saken, mamma. Och ironiskt nog så gjorde din politiskt korrekta invändning att jag nu har skrivit en krönika där jag använder ordet fitta inte mindre än åtta gånger.
Kanske kom jag aldrig ur trotsåldern..

Isobel Hadley-Kamptz eftervalsanalys är fittkvitter på egen Twitterblogg:

”oj, nu skriker jag könsord mot teven”

”överväger att blocka alla fittor till journalister”

”nu ringer resumé och vill prata om att jag kallar journalister för fittor. varför inte bara citera det rakt av, det är ju så ni brukar?”

”och jo, fitta är ett utmärkt skällsord, har ingenting att göra med charmen i det kvinnliga könsorganet

Katrin Zytomierska är en uttalad fittgeneralist:

”DU SKA DRA ÅT HELVETE DIN JÄVLA FITTA!”, skriker jag då och höjer min hand. Ja, jag vet det är helt sjukt, men jag gör det. Gubben ser det och blir rädd så han trycker på gasen samtidigt som jag lappar till han, men slaget hamnar snett och det blir en liten knuff på hans axel. Fan, jag önskar att jag hade fått in en fet jävla smäll i hans feja. Blod ville jag ha. Jag ville se blod rinna ner för hans fula tryne och sen kunde han gärna polisanmäla mig för det. My pleasure.
Detta kallas modersinstinkt.

Katrin har, trots orden ovan, en ödmjuk attityd till sitt användande av ordet fitta som jag tycker om . Hon skriver på sin blogg att hon inte får säga ordet fitta på radio. Och hon vågar erkänna att hon inte förstår varför? Kan det vara för att fittan som begrepp är otroligt fantastiskt fint men när det används som skällsord är det extremt nedvärderande?

”Det är ju mitt favvo-ord. Jag säger ju fitta hela tiden.” ”Men jag kan inte förstå hur det kan vara så känsligt med fitta. Jag kan heller inte förstå varför jag har det som favoritord. Kanske att det säger mer om mig.”

Om vi inte vill bli diskriminerade måste vi sluta att diskriminera oss själva

Jag är enormt starkt emot användning av kvinnofientliga könsord. Har förståelse för att någon kommer att kalla mig ”trött gammal gubbfitta” som inte hajar nada när jag påstår könsord förstärker könsförtrycket. Tjejer som kallar andra fittor är värre än män som gör det. Anledningen till det är att de som kvinnor bekräftar att det är riktigt att använda nedvärderande könsord om kvinnor. Det är allvarligt. För det ska bli tydligt, låt oss titta på ett historiskt exempel.

Efter inbördeskriget i USA kallades svarta män nedvärderande för ”boy”. De ansågs inte vara riktiga män, de var ju bara f.d. slavar. Som en motreaktion på att bli kallade ”boy” började svarta män kalla varandra ”man” och hälsa varandra med ”Hey Man”. Ett enkelt sätt att i dagligt tal ge sig själv människovärde. En sund reaktion mot ett språkligt och reellt förtryck. Numera är ”Hey man” så vanligt att det t.o.m. förekommer direktöversatt som ”Hej Mannen”.

Om svarta män hade fortsatt kallat varandra ”boy” hade det legitimerat och förstärkt förtrycket. De hade varit rasister och, utan att de kanske själva förstått, nedvärderat sig själva. De hade ställt sig på förtryckarnas sida. Nu gjorde de inte det. Och det har varit en oerhört väsentlig del i den förändring vi sett. Det är inte förrän vi själva ger oss värde som andra också kan se det.

2010 är ett viktigt år. Det har varit val till riksdagen 2010. Men valet är inte över. Varje dag gör vi alla nya val. Hur vi ska bemöta de barn och vuxna som använder könsord? Jag har just nu inget bra svar på det. Men jag kommer att komma på det med lite hjälp från er. Men jag vet att det är en riktigt bra början om vi själva omedelbart slutar använda kvinnoförnedrande könsord.

Det är ett enkelt val. Men ett oerhört viktigt val. För om vi slutar förnedra kvinnor, som faktiskt är en majoritet av befolkningen, så kommer det vara mycket enklare att sluta att förnedra minoritetsgrupper som homo- bi- och transsexuella. Det kommer också vara mycket enklare att börja acceptera människor för vad de är. Likadana som du och och jag. Med samma rättigheter som du och jag.

Men det kräver att vi faktiskt gör nåt. Att vi agerar utifrån vår egen övertygelse och vågar ställa oss upp och säga ifrån. Det är oerhört mycket svårare än att ropa på att ”regeringen eller nån annan” ska göra nåt. Men det är oändligt mycket mer effektivt. Och det skänker otroligt mycket större glädje. För oss själva. Och för andra. Så sluta med självförnedringen nu.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*