Första polisförhören orsak till problemen i fallet Assange

Vid utredning av allvarliga brott är det av yttersta vikt att det blir rätt från början. Det är utredningens början som är det viktigaste. Missas bevis, smutsas brottsplatsen ned, väntar man med att förhöra de inblandade, görs dåliga förhör med vittnen och offer, kontrollerar man inte uppgifter så är det otroligt mycket svårare att komma fram till vad som verkligen har hänt. Det man förlorar i början är enormt svårt att ta igen.

Som det ser ut när jag går igenom uppgifter från de första polisförhören blir jag allvarligt förvånad över hur många misstag man gjort på så kort tid. Misstag som gjort att utredningen verkar ha tagit fel riktning från första timmen. Jag vet att sexualbrott är mycket svåra att reda ut och att polisen lägger ned mycket tid. Frågan är om de poliser som gör jobbet har bra och ändamålsenlig utrustning och om de får tillräckligt stöd av ledningen.

Det är tråkigt att skriva detta. Mest för att jag vet att polisen har ett svårt arbete och de jobbar hårt på att hjälpa oss. Och oftast får de inget tack utan det är bara ett evigt gnällande. Men jag måste skriva detta så vi får till stånd en förändring. Så att polisen som gör jobbet får bättre verktyg och metoder för att reda ut sexualbrott. För som detta ärende hanterats får fler ärenden inte hanteras. Och jag känner fortfarande till oerhört lite.

Polisförhören av de två kvinnorna i fallet Assange

I fallet Assange vet vi att vid 14 tiden fredagen den 20 augusti kommer två kvinnor in på en polisstation i centrala Stockholm ”som ville prata och få lite råd om två tidigare händelser och de var lite osäkra på hur de nu skulle gå vidare. Inledelsevis så nämndes brottet våldtäkt och att båda kvinnorna skulle varit utsatta.”

Efter att polisen samtalat med de kvinnorna, givetvis var och en för sig, ringde polisen några samtal, bl.a familjevåld och stationsbefäl. Alla som polisen pratade med var rörande överens om att det rörde sig om våldtäkt. Efter detta togs kontakt med jouråklagare som fattade beslut om att Julian Assange skulle anhållas i sin frånvaro, misstänkt för en våldtäkt och ett ofredande. Beslutet om anhållan togs alltså innan några förhör av målsägarna hade ägt rum.

Så till själva polisförhören. Kvinna 2 förhördes direkt efter att polisanmälan gjordes. Förhöret startade 16.21 och avslutades 18.40. När förhöret väl avslutades hade Julian redan varit anhållen i en timme och fyrtio minuter.

Förhöret var ett så kallat konceptförhör. Det innebär att förhörsledaren som genomför förhöret skriver ned det som han/hon uppfattar och som han/hon bedömer som viktigt för fallet.

När jag läser förhöret slås jag att det inte finns några uppgifter om hur det kommer sig att Kvinna 2 har väntat i drygt tre dagar med att anmäla våldtäkten. Inte heller finns några uppgifter om varför hon hade sällskap med Anna Ardin när hon kom till polisen. Inget om vilken relation hon hade till Anna och om och vad hon pratat med Anna om innan hon kom till polisen. Inte heller finns uppgifter om varför hon valde att ha sex med Julian och hur hon reagerade när hon fick veta att Anna också hade haft sex med Julian.

Det som verkar centralt i fallet är att Kvinna 2 uppger att hon vaknade av att Julian hade sex med henne.  Sex med ett offer som sover. Det är det centrala. Och så var det så att det samlaget var oskyddat.

Förhöret med Anna Ardin genomförs på lördagen den 21 med start 11.31 och slut 12.20. Det genomförs per telefon och är ett konceptförhör, förhörsledaren skriver ned vad hon kommer ihåg och anser viktigt. Brottsmisstanken är våldtäkt alternativt sexuellt ofredande. Även detta förhör verkar inte gå in närmare på vilken kontakt Anna haft med Kvinna 2, om de pratat med varandra om övergreppen eller när Anna fick kunskap om att Julian haft sex med Kvinna 2. Och varför Anna väntat i nästan en vecka på att anmäla brottet.

Inte heller har Annas förehavande med Julian efter den påstådda våldtäkten blivit utredda. Det står ingenting om kräftskivan, tweets eller det faktum att Anna Ardin valde att blir pressekreterare i Sverige för Julian Assange och Wikileaks två dagar efter övergreppet. Inte heller nämns det faktum att Piratpartiet skickade ut en pressrelease den 17 augusti där Anna Ardin nämns som pressekreterare i Sverige åt Julian Assange och Wikileaks. Inte nämns ett enda vittne som på något sätt kan verifiera Anna Ardins historia eller hur hon betedde sig efter övergreppet. Det ser helt enkelt ut som om omständigheterna runt brottet blivit dåligt utredda. Efter att förhöret om påstådd våldtäkten klassas brottet som ofredande.

Problem med förhör

Jag vill poängtera att jag har bara läst delar av förhören. Men av det jag har läst kan man dra vissa slutsatser.

Problemen med dessa förhör är flera. Dels är de konceptförhör. Inget av det som kvinnorna sagt under förhören finns registrerat. Det gör att det är omöjligt att i efterhand kunna verifiera vad som sagts. Inte heller kan någon annan utredare göra en bedömning av kvinnornas påståenden och trovärdighet och vad som man måste utreda vidare.

Det är också två olika förhörsledare. Det innebär att det inte fanns möjlighet för förhörsledaren att kunna ställa kontrollfrågor till den senast hörda kvinnan om vad den första kvinnan sagt. Det gör att det blir svårare, för att inte säga nästan omöjligt, att få reda på om kvinnorna på något sätt samverkat när de kommit för att lämna in sina anmälningar. Något som det vore rimligt att det utreddes när två kvinnor kommer in samtidigt och påstår att de blivit våldtagna av samma man.

Inte heller kan man få reda på om informationen framkommit på grund av frågor eller om det är information som målsägaren lämnat via egen berättelse. Och vi får ingen som helst uppfattning om hur de reagerat på frågor. Om de tvekat när de lämnat sina svar, om något i andning eller rösten ändras eller om de tvekat på något sätt när de svarar på tuffa frågor.

Vi vet inte heller vilka frågor som förhörsledaren ställde och kan inte avgöra vad som förhörsledaren ansåg som viktigt. Det gör att det är svårt att veta vad som man bör vidtaga för åtgärder vid kommande förhör. Med konceptförhör finns en risk att fler förhör blir bara mer av ungefär samma sak. Man tröskar om samma sak.

Hur bör bra förhör vara?

Förenklat kan man säga att det finns tre olika typer av förhör. Ju allvarligare brottet är desto viktigare är det att använda sig bästa tänkbara förhörsmetod.

  1. Det bästa är att förhöret genomförs på polisstationen där man spelar in förhöret med minst två kameror och bra ljud. Då kan andra utredare följa förhöret i ett annat rum och man kan spela upp det igen och igen för att fokusera på de delar som är viktiga.
  2. Vad som borde vara ett absolut minikrav vid alla sexbrottsförhör är att förhöret åtminstone spelas in på band. Då finns en möjlighet att i efterhand kunna spela upp det som sagts så att andra utredare kan göra en bedömning av vad som verkligen sagts.
  3. Det som tyvärr fortfarande är mycket vanligt är det som är absolut sämst. Det är konceptförhör. En polis ska samtidigt som hon lyssnar på vad målsägaren säger, skriva ned det och fundera på nya frågor. Detta gör att målsägarens berättelse antingen missas eller avbryts av förhörsledarens anteckningar. Dessutom bestäms det som slutligen hamnar i förhörsprotokollet av vad som förhörsledaren uppfattade och bedömde som viktigt.

Jag har läst vad många journalister skrivit och sagt om de första polisförhören. Jag har inte hört någon som sagt eller skrivit att de är dåligt genomförda konceptförhör. Och att konceptförhör är helt undermåliga när man utreder sexualbrott. Nu har jag i alla fall sagt det. Kanske beror det på att jag inte är journalist. Jag har jobbat som säljare av komplicerade produkter och tjänster. Då vet man att om jag inte ställer väldigt bra frågor kommer jag inte få veta ett enda dugg om kunden, kundens verklighet och problem och vilka konsekvenser det har för kunden. Och om man inte vet mycket om kunden och kundens upplevda verklighet då kommer man misslyckas.

Vad kräver Rikspolisen och Åklagarmyndigheten?

För mig är det obegripligt att ingen nämnt att det handlat om konceptförhör av kvinnorna i fallet Assange. Jag är ännu mer förvånad att åklagare, poliser, advokater, utredare och andra som sysslar med sexualbrott inte har förbjudit att konceptförhör används vid sexualbrott. Att de borde förbjudas står en att läsa i en i en granskning genomförd av Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten som redovisades 2005. Vid granskningen framkom att den vanliga metoden vid förhör är just konceptförhör. (Med undantag för Jönköpings län.)

Jag har plockat ut några viktiga delar av den 97 sidiga rapporten:

En förundersökning bör bedrivas så att den resulterar i ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt för att förunder-sökningsledaren ska kunna ta ställning till om åtal ska väckas eller om förundersökningen ska läggas ned. Av olika skäl gör sig detta krav särskilt gällande vid förundersökningar beträffande våldtäkt och grov våldtäkt.

Som tidigare konstaterats är våldtäkt ett svårutrett brott där målsägandens och den misstänktes uppgifter många gånger är de enda som finns att tillgå beträffande själva gärningstillfället.

Ett förhör som dokumenterar målsägandens egna ord och inte en sammanfattning gjord av förhörsledaren blir ett bättre beslutsunderlag för förundersökningsledaren, som oftast inte har möjlighet att vara närvarande vid alla förhör och kanske framför allt inte vid det första förhöret.

Förhören är alltså mycket viktiga för utgången av en utredning. Inspektionsgruppen anser att vid målsägandeförhör bör bl.a. följande beaktas:

– att förhören skall hållas personligen, dvs. inte per telefon
– att målsäganden inledningsvis får lämna en sammanhängande fri berättelse
att dokumentation i största möjliga utsträckning sker i form av videoupptagning alternativt s.k. dialogförhör

Jag har varit så naiv så jag trott att när en granskning gjorts så har man också vidtagit åtgärder. Uppenbart är att så inte är fallet. Vad beror detta på? Vem bär ansvaret för detta? Och vilka ska avgå? Personligen tror jag på att städa trappan uppifrån.

Det är otroligt att man ännu efter fem år inte har genomfört de de åtgärder granskningen krävde. Varför sker inte dokumentation i form av videoupptagning? Det är ju viktigt för att kunna bedöma vad gärningsmannen och målsägaren sagt eftersom det ofta inte finns andra uppgifter. Och det är speciellt viktigt vid det första förhöret som inte ska vara per telefon. Detta är inget konstigt. Snarare självklart.

Hur kan det vara så att de stackars poliser som ska utreda sexualbrott endast får papper och penna till hjälp. Varför får de inte modern utrustning? Varför kan de inte ens få en bandspelare? Det är för helvete år 2010. Varför ska sexualbrott utredas på samma sätt som de gjordes på 1800 talet?

Vad är det som gör att en massa kvinnoorganisationer kräver att man ska tillsätta en granskningskommission vid våldtäkter så man kan få veta varför brottsutredningarna så ofta läggs ned? En granskning är ju redan gjord? Men det verkar inte som några chefer hos polisen och åklagarmyndigheten har gjort något. Kan läsa de inte läsa, eller vad tusan är problemet.

En enkel åtgärd är att ge cheferna sparken och se till att de nya som kommer har läsglasögon och att de gillar att jobba med förändringsprocesser. Och ge de poliser som gör jobbet riktig utrustning.

Har inkompetens hos chefer på Polis- och Åklagarmyndigheten bidragit till att fallet Assange blivit så konstigt hanterat?

Det är bisarrt att fallet Assange, som sysselsatt en hel världs nyhetsredaktioner i månader, kanske beror på något så enkelt som att polisen har använt metoder som enligt polisens egen granskning dömts ut redan för 5 år sen. Jag kan inte tro att det är sant. Och jag kan inte tro att jag är en av de första som säger det. Med förbannat hög röst.

En enkel åtgärd är att tillsätta chefer som kan läsa en rapport och är villiga att genomföra de förändringar som granskningen rekommenderat. Och så tillsätta två utredningar. En när det gäller fallet Assange och en som gäller vad som gick fel i utredningen av polischefen Göran Lindberg. Polisen kunde, enligt Leif GW Persson, med några timmars jobb gripa Göran Lindberg några år innan han till slut åkte fast. Här kan du läsa om det fallet.

Ingenting av det som står i granskningsrapporten när det gäller förhör är svårt att genomföra. Varför pratar man om fler poliser istället för att hjälpa de poliser vi har att göra jobbet bättre, enklare och så att det ger bättre resultat.

24 reaktion på “Första polisförhören orsak till problemen i fallet Assange

  1. Tycker du att det är så konstigt att polisen inte prioriterar hög utredningskvalitet vid sexbrott Göran?

    Polisen står ansikte mot ansikte med många tragedier – varje dag. Vanliga inbrott i hem, sönderslagna ansikten, rånad butikspersonal. Så kommer det in en ung kvinna utan synbart svåra skador och berättar om att hon tagit en man vid handen och fört honom till sin sängkammare och då…var han för jävlig mot henne. Hon trevar språkligt i beskrivningarna om vad han gjorde för det är svårt att i klartext berätta om sexdetaljer för en främmande människa. Ännu svårare är det att förklara varför hon inte röt ifrån och hoppade upp ur sängen. – ”Jag blev så himla rädd” gills inte. Inte i kvinnans egen självbild heller, hon förstår inte sig själv ens. Esprit de escalier, säger fransmän. På väg ned för trappan, då…Man kommer på efteråt vad man borde sagt eller gjort och känner sig som en idiot. Så fungerar rädsla och hot. Förlamande. Är det någon som tror att män som begår sexövergrepp inte vet att rädsla förlamar? Det är exakt detta de vet, använder sig av som strategi. Sexuellt våld är ett maktbrott!

    De flesta poliser är män. Många män, även poliser, anser att kvinnor är överkänsliga, borde tåla sånt där. I synnerhet om de visat sig initialt villiga. De ärrade snutarna räknar saken som ”förseelse” i sin privata brotts-hierarki. Det är bara då det rör sig om knivhot i mörk park eller då kvinnan är svårt skadad som de hasar sig upp ur sin dagliga letargi över människors vardagliga jävlighet.

    Å sen var det detta med polismästarens pengar/resurser…
    Å sen var det detta med dom jävla feministernas eviga gnäll om stympade kvinnoliv…
    Å sen är det detta med de ofrånkomliga bevisproblemen…poliser gillar inte att jobba hårt med något som nästan aldrig leder till något resultat. Och vem förstår inte det?

    • Jaha och vad har detta med inlägget att göra? Du verkar ju anse att kvinnobrott nonchaleras av polisen och att det då är ok att göra ett undermåligt förhör till grund för en anhållning som de senare drev vidare till en internationell efterlysning.

      Ja men visst du har nog rätt, kvinnor kan inte känna sig svikna eller förrådda och därmed kan de inte fabricera något så det behövs naturligtvis inte stärkas att deras utsagor är sanna eller bär vatten över huvud taget.

      • Mitt inlägg kan du tolka som en bakomliggande förklaring till att den utredningstekniska kvalitén är dålig. Feminister har i decennier krävt högre utredningskvalitet och ständigt påpekat att det inte bara är till hjälp för utsatta kvinnor…utan också är till hjälp för den utpekade våldtäktsmannen med bra ”bevisning” – för och mot eventuell skuld.

        Men idag är läget så att 92-95% av utpekade våldtäktsmän går fria i rättssystemet. Om man är polis, så är man nog en person som vill se resultat av sitt jobb. Det får poliser sällan…och de kroknar inför problemen. Det är mänskligt! Men inte bra.

    • ”Tycker du att det är så konstigt att polisen inte prioriterar hög utredningskvalitet vid sexbrott Göran?”

      Jag tycker att det är enormt konstigt att Polisen och Åklagarmyndigheten i en granskning 2005 starkt rekommenderar att alla förhör i allvarliga sexbrott ska videofilmas och att sen konceptförhör fortfarande används.

      En förutsättning för att kunna utreda ”ord mot ord” fall, som ofta våldtäktsfall är, är att orden finns registrerade. Att förhören är filmade eller i alla fall bandade. Det har jag tyckt hela tiden och vi är överens. Det är viktigt för offret och självklart viktigt för den misstänkte.

      Dåliga förhör och dåliga utredningar leder till problem för både offer och misstänkta. Det är en orsak till att många fall läggs ned felaktigt och att några få oskyldiga straffas.

      Håller med dig om att hela utredningssystemet är ”diskriminerande” mot offren. Jag kan faktiskt inte förstå varför polisledningen inte sett till att alla förhör videofilmas. Detta är något som ledningen för polisen och även vår justitieminister måste svara på.

      Frazz,
      Det undermåliga förhöret beror på att det görs undermåliga förhör beroende på att Polisledningen inte genomfört de förändringar som granskningen 2005 krävde, videoförhör vid våldtäktsfall och andra sexualbrott.

      En åklagares uppgift är att agera utifrån de uppgifter som framkommit genom polisens utredning. Så åklagaren kommer göra fel om det redan i polisutredningen finns allvarliga fel.

      De som är skyldiga till att det blivit ett dåligt förhör i detta fall är vår Polisledning som inte hjälper poliserna som gör jobbet. Med ett bättre första förhör i fallet Assange tror jag att utgången hade blivit helt annan och vi hade inte diskuterat det fyra månader efter det inträffade.

      • Göran 🙂
        Den dåliga utredningskvalitén förklaras bäst av brist på ekonomiska resurser. Precis som åldringsvården inhumanitet och maktlöshet bäst förklaras av bristande ekonomiska resurser.

        Vi lever i ett skattesänkarsamhälle. Statliga och kommunala medel har krympt, pengar har i stället överförts till privata fickor.

        Man kan inte dra in på resurser och öka resurser samtidigt. Det torde varje människa inse. Sexuellt våld och åldriga sjuklingar är exempel på mycket lågt prioriterade företeelser. Men kämpa gärna för mer resurser 🙂 För gamlingar också!

  2. Jag hann bara med att snabbt skumme igenom vad du skrivt, men dina analyser känns soma vanligt ”spot on”!

    Polisens bristande professionalism är chockerande! Man tycks göra allt man kan (inom lagens ramar) för att göra ett skitdåligt jobb. Självklara och för anmälarna besvärande frågor undviks konsekvent.

    Vi snackar om att allvarligt brott som våldtäkt, som alltså kan ge flera års fängelse. Ändå genomför man inget som kan kallas gediget eller professionellt förhör. Det verkar räcka med att ett klantarsle med polisbricka snackar med kärringarna för att göra åklagaren nöjd. Vi skall heller inte glömma att åklagare snabbt kopplats in (förstås) men ändå fortsatte vansinnigheterna!

    Allt detta skall Assange lida för! Ett så allvarligt brott och sådana uppenbara och framförallt onödiga brister i polisutredningen. Jävla inkompetenta poliser och åklagare!
    Kan du inte lägga ut förhören här, ordagrant? I kopia?

  3. Och Gunilla Gomer – hur går det egentligen om man som kille skulle frikännas i en tingsrätt som följande person – http://c23.nu/2010/12/08/dulee-johnson-frias-atalet-ogillas/#more-1913. Vad hände sedan? Jo, killen förlorade spelarkontraktet och ingen ville ha att göra med den ”scum bag”:gen längre. Han utbrast också för sig själv ”Att jag måste lämna landet”, trots att tingsrätten hade befunnit honom oskyldig. Och det är just detta som dylika satmaror som Sofia Wilen och Anna Ardin kallt kalkylerande har räknat ut – därför bör de åtalas för det karaktärs mord som de utsatte Julian Assagne för.

    • Hur vet du att de två kvinnorna utsatt Julian Assange för ”karaktärsmord” Observer? Du vet inget om vad kvinnorna sagt i förhör, eller hur? Sexbrott faller under allmänt åtal.

      Däremot ägnar du dig åt långtgående karaktärsmord, liksom Göran Rudling och majoriteten vettlöst aggressiva debattörer på detta forum. Skäms!

      • Rubriken på Assange brott sattes av myndighetspersoner. De som kom til Polisen var oroliga över könssjukdomar. Något man kan lösa på många sätt utan polisingripande. Genom vanlig social interaktion exempelvis. Genom lugnande samtal, genom att testa sig.

        Kanske Gunnel önskar att alla samlag i Sverige löpande revideras av en myndighet? Kl 10 varje morgon så döms snabbt en radda män och kvinnor som ej på ett tillfredställande sätt levt upp på det krav som en sexakt är. Några kvinnor har slarvat med p-pillret (fy!). Några män har inte fullgjort sin förspelsplikt (fy!).

        Men de flesta är nöjda, då de inte längre behöver fundera över vad de själva har för roll när de möter och umgås med nya och gamla bekantskaper.

  4. Pingback: Assange och sexanklagelserna | Sagor från livbåten

  5. Mycket intressant och märkligt. Att det så kallade rättsväsendet i Sverige är genomkorrupt och inkompetensens högborg är väl känt. Även polisen har många gånger visat stor inkompetens men jag trodde ändå att de hade bättre processer. Frågan är om verkligen inkompetens kan förklara alla märkligheter i det här fallet. Ju mer man får veta, desto troligare verkar det att något mer ligger bakom.
    Gunnel Gomér är helt ute och cyklar när hon försöker försvara kvinnorna som har utsatt Assange för stort lidande.

  6. Kan berätta att jag är inte det minsta förvånad över hur polis/åklagare sköter detta fallet. Orsaken är att en nära anhörig gått igenom det Assange nu genomlever. Jag har läst böcker, uppsatser, talat med jurister och så vidare (säkert lagt ner 600 timmar), och har fått en tydlig bild av att justitiemord av detta slag varit frekventa sedan 80-talet. De talar om hundratals oskyldigt dömda män i sexualbrottsmål. Detta på grund av att man sänkt beviskraven, och många gånger nöjer sig med kvinnans berättelse som bevis. Hur nu det är möjligt, att en anklagelse kan tas för bevis. Hundratals män oskyldiga i fängelse i en rättsstat? Det är både katastrof och skandal!

    Finnes en intressant utredning ”Felaktigt dömda” från 2006, där dessa aspekter belyses. Den kom, och så inget mer.

    Framförs ofta att sexualbrott är så svåra att utreda eftersom det inte finns vittnen. Det är väl inget specifikt för sexualbrottsmål!? Inbrottstjuvar slår väl oftast till om natten, och säg den brottsling som inte vill sopa igen spåren efter sig för att undkomma upptäckt. Mycket av brottsplaneringen går ju ut just på hur man ska undgå att bli upptäckt.

    Det är svårt att utreda brott, sexualbrott likaså. Efter allt jag satt mig in i har jag kommit fram till att man inte ens i osmakligt avskyvärda brott, såsom sexualbrott, kan göra avkall på kravet om bevis. Även om ditten och datten tyder på att den misstänkte är skyldig, om kvinnan känns oerhört ”trovärdig”, så räcker inte detta. Inte heller om någon väninna intygar att kvinnan reagerat starkt, så ska det ses som bevis. (Trovärdighet är en subjektiv upplevelse av sanningshalten i en berättelse. Tillförlitlighet innebär att kontrollerbara faktorer undersökts för att avgöra om berättelsen är tillförlitlig. Om jag påstår att jag var på ICA kl 15 och köpte en Daim, så kollas kameror, kassaregistreringar, och man hör vittnen mm för att bedöma om det var så på riktigt. Många faktorer i vittnesmål kan kontrolleras, men det görs inte alls i den utsträckning som borde vara självklart, och man hamnar därmed i ”trovärdighets”fällan). Teknisk bevisning och bedömningar av tillförlitligheten i både målsägandens och den tilltalades berättelser behövs.

    Detta betyder att många skyldiga sexualbrottslingar även fortsättningsvis kommer att gå fria, precis som är fallet inom andra brottmålskategorier. Men den stora vinsten blir att antalet oskyldiga och felaktigt dömda kommer att minska drastiskt.

    Och i min värld är det mycket värre att bli oskyldigt dömd för ett sexualbrott man inte begått än att vara ett våldtäcktsoffer, där den skyldige inte kunde ställas till svars. Att bli oskyldigt dömd är som att bli ”avrättad” av statsmakten, där man är i ett omöjligt underläge. Att bli våldtagen är något som händer människor emellan. Båda är allvarliga kränkningar, men när en stat börjar kränka sina medborgare och bortser från den lagstiftning som skyddar medborgarna – då är det fara å färde.

    Rättssäkerheten i sexualbrottsmål är satt ur spel, och det är till min glädje som det nu börjar uppdagas för den större massan, genom den nuvarande cirkusföreställningen.

    Män behöver veta att de kan bli oskyldigt dömda, och kvinnor behöver inse att om man har har sexuella kontakter med någon man inte känner så utsätter man sig för en risk att bli sämre behandlad än man önskar. Både män och kvinnor behöver alltså bli mer riskmedvetna. Blir en kvinna våldtagen är det givetvis mannens ansvar, och kvinnan är ett offer, absolut. Men som kvinnor ska vi veta att vi tar en risk (bla pga att vi ofta är fysiskt svagare). Det jag vill påpeka är att vi inte lever i den fina värld vi gärna vill tro, där man utan risk skulle kunna hoppa i sänghalmen med vem som helst. Så får var och en komma fram till hur man arbetar med sin egen riskhantering.

    • Frågan är väl vad som kan bevisas – i handling, men också i brottsligt ”uppsåt”? I detta fall till exempel:

      Om en kvinna sover…så står en morgonkåt man inför två BINÄRA val:

      1. Att tränga in i en sluten och torr kvinna som inte är medveten
      eller 2. Väcka henne med smekningar och med sin lust försöka väcka hennes lust.
      OCH
      1. Ge fan i kondomen trots tidigare överenskommelser och i strid mot allmänt förstånd eller 2. Trä på kondomen.

      Kring denna binära valsituation kan det väl inte råda någon saklig oklarhet? Övrigt är en fråga om värderingar.

      Vems tolkningsföreträde ska gälla?

      • I all ära Gunnel. Men ska det bli rättsak av det?

        Var går gränsen för en människas ansvar över sin egen riskexponering och handlingar, och var ska samhället träda in med sina ibland viktiga, ibland trubbiga och alltid kostsamma metoder?

        ”Jag ville ha lite sex, men inte just på det viset. Hmm.. jag går till polisen…” Vill vi hamna där?

  7. Pingback: Assange fri mot borgen! « KLARTEXTEN!

  8. Självklar fattas mycket av vikt i polisens uttredning. Av vikt att hon umgicks flyktigt efter den påståda våldtäkten och att hon säkerligen fortsatte att ha sex med honom då.
    Det som är synd är att varken polisen eller andra myndigheter kommer att kolla Ardins politiska samarbete med Damas de Blanco, ökänd grupp i Latinamerika som inte är välkommen till de flesta länder där, som räknas som hörande till USAs regeringen, med folk som har flera mord bakom sig, även av civila (CIA-arbete).
    Och med Damas de Blanco som en del av USAs regeringen och med en USAs regering som vill få tag i Assange. Möjligheter finns att det finns något bakom detta.

    Att använda sig av en kvinna för att sedan anklaga om våldtäkt har används ofta i USA och Latinamerika. Så varför inte i Sverige.
    Och varken i USA eller Latinamerika har myndigheterna undersökt sånt, utom det kommer ut när någon av de använda kvinnor ångrar sig och erkänner sanningen, som oftast ändå mörkläggs.
    Det kommer tyvärr som sagt inte att undersökas här såna möjligeter trots att i det här fallet låter mycket möjliga.
    Jag skulle ändå bli ganska glad i fall man undersökte hur Anna försökte att umgås med Assange efter den påstådda våldtäkten, och på vilket sätt umgicks med honom.

    • Pablo,
      Låt oss stanna vad som vi vet är känt. Anna och Julian hade sex mellan den 13 och 14 augusti. Sen vet vi absolut ingenting mer om de haft sex.
      Sexet var sådant att Anna valde att anmäla. Exakt varför vet vi inte. Det är inte speciellt viktigt nu. Det är en fråga för polis, åklagare och eventuell domstol.

      Förhör när det gäller våldtäkt ska dokumenteras på video eller på band. Det gjordes inte i detta fall. Detta är tyvärr vanligt i Sverige och är inte speciellt för detta fall. Det gör att det är omöjligt att i efterhand veta exakt vad som Anna berättade och vad polisen frågade. Förhöret var ett telefonförhör. Något som inte ska förekomma enligt polisens egna rekommendationer. Vad som man kan se är att det finns många områden som är viktiga för en polisutredning som inte blev berörda. Dessutom var kvinnorna intervjuade av två olika personer och på två olika dagar. Samtliga förhör genomförda efter det att Julian blivit anhållen i sin frånvaro.

      Jag vet att det existerar fällor och kvinnor är ofta inblandade. I detta fall krävs det en fullständigt enorm konspiration för att det hela ska bli en konspiration.

      Först måste Anna och kvinna 2 vara med i konspirationen. Det är kvinna 2 som det allvarliga brottet våldtäkt förekommer.
      Sen måste polisen vara inblandad eftersom de missade att göra en bra undersökning som möjliggjorde att det blev en anhållan.
      Den andra åklagaren, Eva Finné måste sen inte förstå att det är en konspiration eftersom hon avskrev våldtäktsanklagelsen. Eva Finné måste vara utanför konspirationen.
      För att målet ska gå vidare måste Claes Borgström ingå i konspirationen eftersom det var när han överklagade Finnés beslut som målet togs upp igen.
      Marianne Ny ska vara ytterligare en konspiratör eftersom hon återupptog målet.
      Till detta ska läggas ett antal konspiratörer som är med och utreder fallet tills en anhållan sker den 18 november.
      Och så måste man hitta någon i England som är villig att föra konspiratörernas talan utan att avslöja att det handlar om en konspiration.
      Till sist. Anna måste vara en amatörkonspiratör för hon skrev inte bara 7-punktslistan om laglig hämnd, hon kommenterade den strax efter det att det hela började. Dessutom raderade hon bara tweets på ett ställe.
      När jag uppmärksammade konspiratörerna om att de glömt radera på ytterligare ett ställe var det ingen som erbjöd mig pengar för att vara tyst trots att de visste var de skulle kunna kontakta mig.

      Jag önskar att det var en konspiration för då hade jag fått pengar.
      När jag nu skriver att det inte är en konspiration kommer ett antal personer påstå att jag måste ingå i konspirationen.

      Till detta ska läggas att Julian Assange också måste ha Stålmannens röntgensyn eller liknande förmåga. Han sa, innan han visste något om vad anklagelsen var och vilka som låg bakom den, att det var en konspiration. Och det har han fortsatt med från kl 10.00 på morgonen den 21 augusti till och med idag. Han har inte ändrat sin teori en enda gång. Det enda han har gjort är att först säga att det är Pentagon som ligger bakom. Sen är det svenska myndigheter. Sen ytterligare internationella mörka krafter. Nu påstår han att han sett dokument som visar på att svenska myndigheter vill skicka honom till USA. Eftersom Julian inte läcker de dokument han påstår sig ha sett så måste ju han också ingå i konspirationen.

      Det som är det komiska i denna historia, om man får tala om det, är att Julian hamnat i denna situation för att han inte är öppen och ärlig mot de kvinnor han har intima relationer med. Han beter sig mot de som står honom närmast precis som han kritiserar att regeringar beter sig mot folket. Man berättar inte sanningen.

      Min spekulation. OBS, spekulation. Julian utnyttjar detta tillfälle för att försöka skaffa sig en Martyrroll och genom det försöka få upp intresset för Wikileaks. Den enda som verkar konspirera verkar vara Julian själv.

      • Göran,

        i all välmening, du eroderar ditt förtroendekapital snabbt med din envetna kamp mot konspirationshalmgubbar och andra egenpåhittade fantasifoster. Det är synd eftersom du har bidragit med mycket värdefullt i sökandet efter sanningen i det här infekterade fallet. Lögner hjälper inte någon, konspirationsteorier får bara avsändaren att se löjlig ut – speciellt när avsändaren samtidigt använder både hemsnickrade konspirationsteorier och konspirationshalmgubbar för att misskreditera en annan person.

      • ”Jag önskar att det var en konspiration för då hade jag fått pengar.” Du har inte bara en otrolig förmåga förhålla dig lung och sansad i en ganska rejäl rättröta, utan dessutom humor 🙂 Tack för det jobb du lagt ner och den underhållning du ibland bjuder på 🙂

  9. Pingback: Wikileaks och rättsröta » LarsIvarsson.se

  10. Pingback: Polisförhören i fallet Julian Assange är bristfälliga | Samtycke Nu

  11. Pingback: Sex, lies, no videotape and more lies. False accusations in the Assange case | Samtycke.nu in English

  12. Pingback: Wikileaks och rättsröta - LarsIvarsson.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*