Pamela Anderson, tomteluvor och jag

Pamela före tomteluvan

Fallet Assange har tagit en tillfällig paus. Jul och Nyår har kommit emellan. Men det hela kommer att börja igen om några veckor när en domstol i England ska pröva om Julian Assange ska utlämnas till Sverige.

Något som faktiskt är bra med fallet Assange är att det pratas mer om övergrepp nu än tidigare. Vad är ett övergrepp? Var går gränsen för övergrepp? Hur upplevs övergrepp av de som utsätts? Finns det en gråzon där det är svårt att avgöra om det verkligen är ett övergrepp eller om det bara är dåligt sex?

När frågan om övergrepp diskuteras blir det ibland mycket svårt. En anledning är att det ofta blir oerhört personligt och känsligt och då blir det svårare att kunna göra bedömningar. För att kunna resonera om övergrepp på ett annat sätt låt mig berätta en historia om hur det var när jag senast träffade Pamela Anderson. Är säker på att ni kan se likheter mellan mitt möte och fallet Assange.

Pamela och tomteluvan

Under en period av mitt liv flög jag rätt mycket. Samlade bonuspoäng för att kunna resa bort. Bara ta ledigt några dagar på ett lyxigt hotell med pulserande uteliv, god mat och dryck och sköna människor. En gång var jag i Cannes några dagar i maj. Bodde på Carlton. Ett rum med havsutsikt, satinlakan och fantastisk room-service. Nybakade croissant med aprikossylt på morgnarna. Nöje, nöje, nöje på kvällarna.

En sen kväll återvände jag i ypperlig form till hotellet. Eftersom det var långt från morgon beslöt jag mig för att ta ett glas bubbel i den välbesökta baren. Hamnade i ett glatt sällskap som pratade om ljuset i Monument Valley, hur jobbigt det är att bo i husvagn och hur vissa personer fick oförtjänt stora framgångar bara på grund av silikon. När jag tittade upp från mitt glas noterade jag en skön dam som såg på mig med en blick som omedelbart väckte djuret i mig. Hon pekade på sitt tomma glas med ett välmanikyrerat finger och lät mig förstå vad hon ville.

Utsikten från mitt rum

Efter några bubbliga glas och small-talk viskade hon i mitt öra att hon ville se Medelhavet i månsken. Jag, som i sådana tillfällen inte säger nej, reste mig, tog hennes hand, drog upp henne ur fåtöljen och så gled vi ut i lobbyn på lite vingliga ben. Vi tog hissen och tryckte upp oss till mitt havsutsiktsförsedda rum.  Efter lite fummel med nyckeln tog vi oss ut på balkongen för att hon skulle kunna beskåda Medelhavet i månsken och jag beskåda henne.

Med hjälp av room-service eldade vi på en nu friskt brinnande passion. Fick reda på att hon som var så lik Pamela Anderson faktiskt var Pamela Anderson och att hon var i Cannes för filmfestivalen. När vi kysstes i månskenet pulserade blodet runt i min kropp och förändrade mina konturer. Sval havsvind, en het kvinna och månsken. Vi började klä av varandra lekfullt. När vi var nästan nakna och hon drog mig mot sängen kunde jag inte hålla mig längre. Jag måste ju tala om för henne vilka villkor jag hade för vårt umgänge.

-Pamela Baby, har drömt om dig länge och längtar att se dig endast iförd tomteluva, sa jag och höll fram en tomteluva.

-Sure Rude boy, sa hon med ett förföriskt leende, drog den röda tomteluvan över sitt blonda hår och knuffade ner mig i sängen.

Efter en tid lekandes djuret med två ryggar bland de svala satinlakanen föll den röda luvan av. Men det störde inte Pamela det minsta. Det som inte stör Pamela stör inte mig tänkte jag. Så vi fortsatte som om ingenting hänt. Efter vi det att vi nått erotikens Mount Everest nästan samtidigt somnade vi utmattade.

På morgonen hann vi knappt äta en snabb frukost i sängen innan hon klädde på sig och var på språng ut. Jag frågade om hon skulle ringa mig. Det lovade hon i dörren,  gav mig en snabb kyss och sen var hon borta som en blond vind.

Hon ringde aldrig. Men det störde mig inte så mycket eftersom jag är en positiv människa. Jag kom ihåg mötet med henne mycket mer än jag retade mig på det uteblivna telefonsamtalet. Nu när jag läser om Julian Assange och kondomer börjar jag fundera på om jag var utsatt för ett övergrepp av Pamela. Jag ville ju att hon skulle ha på sig en tomteluva. Det hade hon ju bara under halva tiden vi umgicks. Så hur ska man se på det här efteråt med en domstolsnykter blick.

Det är visserligen sant att jag ville att hon skulle ha på sig en tomteluva. Är det faktum att hon inte hade på sig en tomteluva under hela vårt umgänge något som gör att jag utsatts för ett övergrepp? Självklart inte kommer många att påstå. Det måste ju rimligen handla om hur jag betedde mig när luvan föll av.

För att det ska bli ett övergrepp måste jag ju i samband med att luvan föll av bett henne att sluta. Om jag inte gjorde det hade hon ju ingen möjlighet att avgöra om jag var med på det hela eller inte. Så om jag inte bett henne sluta kan det omöjligen vara ett övergrepp.

Men om jag bett henne sluta då? Hur hade jag beskrivit det hela i ett polisförhör? Då hade jag beskrivit det som att jag hade sexuellt umgänge med Pamela Anderson och att jag efter ett tag bett henne att sluta ha sex med mig och hon tog ingen hänsyn till det och bara fortsatte. Och att hon genom att inte ha respekterat min rätt att slippa ha sex gjort sig skyldig till ett övergrepp. Jag behöver inte ha något speciellt skäl till varför jag inte vill fortsätta ha sex med Pamela Anderson. Alla skäl är lika giltiga. Tomteluvor eller andra luvor är inte viktiga. Vet inte ens om jag hade nämnt tomteluvan. För den är helt oviktig i sammanhanget. Det är mitt agerande som är viktigt. Vad jag faktiskt gjorde tillsammans med Pamela, att jag sa stopp när jag inte ville mer. Vad jag i mitt sinne önskade är inte relevant.

Men hur är det då med önskemål om kondomer? På vilket sätt skiljer de sig från önskemål om tomteluvor? Och hur skiljer sig Pamela Anderson från Julian Assange? Och var går gränsen för övergrepp? Många frågor. Några svar?

2 reaktion på “Pamela Anderson, tomteluvor och jag

  1. Hur vore hela Assange fallit varit om vi exempelvis bytt ut de neurotiska tjejerna mot en klassisk Amazon kvinna som Lena Jolton ur TV-serien Svenska Hollywoodfruar? Hade hon också sprungit till polisstationen eller hade hon avfärdat hela incidenten med en klackspark och ett smittande skratt om att ”Shit happens” då tomteluvan gick sönder? Jag vill påstå att dessa anmälningar är direkt relaterade till damernas låga självkänsla jämte avsaknad av ”Amazonitet” – en Amazon kvinna med ett ”hjärta i kroppen” skulle aldrig ens ha funderat på att göra en polisanmälan!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*