Kan man få en rättvis rättegång om förundersökningen är riggad?

Det diskuteras om Julian Assange kan få en rättvis rättegång i Sverige. Bland annat hänvisar man till Fredrik Reinfeldts uttalande om fallet där han bland annat sa:

Jag kan bara beklaga att kvinnors rätt och ställning väger så lätt när det gäller den har typen av frågor jämfört med andra typer av teorier som förs fram.”

Nu tror jag inte att Fredrik Reinfeldts uttalande är den allvarligaste risken mot en rättvis rättegång. Inte heller tror jag att våra svenska medias partiska rapportering är ett verkligt hot. Det som däremot allvarligt hotar en rättvis rättegång är en riggad förundersökning. Och det finns mycket i förundersökningen som ser extremt märkligt ut. Det ser faktiskt ut som om förundersökningen är riggad.

Den 20 augusti går två kvinnor till polisen för att anmäla Julian Assange för våldtäkt. Båda kvinnorna anser sig utsatta. Polisen anser att det finns misstanke att en kvinna utsatts för våldtäkt och att den andra kvinnan blivit ofredad. Julian Assange anhålls i sin frånvaro trots att inga förhör med kvinnorna genomförts.

Dagen efter, när förhören är genomförda, skickas ärendet till chefsåklagare Eva Finné som avskriver misstankarna om våldtäkt. Misstanken om ofredande kvarstår. Den 25 augusti skriver Eva Finné i sitt beslut:

”De uppgifter som framkommit vid förhör med målsägaren är, som tidigare meddelats, sådana att misstanke om våldtäkt inte längre föreligger. Detta innebär inte att jag inte fäster tilltro till hennes uppgifter. Jag har studerat innehållet i förhöret för att se om misstanke om annat brott kan anses föreligga, i första hand ofredande eller sexuellt ofredande, men finner vid min analys att så inte är fallet.
Förundersökningen läggs därför ned vad avser denna anmälan eftersom det inte föreligger misstanke om brott.”

Den 25 augusti är Julian Assange helt friad från misstanke om våldtäkt. Det finns inte heller någon misstanke att han gjorts sig skyldig till något annat brott mot Kvinna W. Eva Finnés beslut är ett mycket viktigt. Naturligtvis mycket viktigare än jouråklagare Maria Häljebo Kjellstrands beslut den 20 augusti. Anledningen är att Eva Finné hade utskrifter av förhören med målsägarna när hon fattade sitt beslut. Maria Häljebo Kjellstrand hade bara muntlig information från Linda Wassgren. Information som vi ännu idag inte vet exakt vad den bestod av.

Den 27 augusti begär Claes Borgström en överprövning av Eva Finnés beslut och den 1 september återupptas förundersökningen efter beslut av överåklagare Marianne Ny. Den 30 augusti förhörs Julian Assange om misstanken om ofredande av Anna Ardin.

Det finns regler om hur våldtäktsutredningar ska göras

Polis och åklagare får inte jobba hur som helst när det gäller att utreda allvarliga brott. Det finns regler och rekommendationer. En viktig regel är objektivitetsprincipen. Den innebär att åklagare och förundersökningsledare skall uppmärksamma och tillvarata sådant som talar till den misstänktes oskuld. Sen finns det rekommendationer hur man ska genomföra och dokumentera förhör. Förhör med målsägare ska videodokumenteras eller i alla fall bandas så att man kan skriva ut förhören i dialogform, man ska kunna läsa exakt vad som sades. Förhör över telefon ska inte förekomma och inte heller ska förhör skrivas som sammanfattningar.

Förhöret med målsägare Kvinna W genomfördes den 20 augusti. Det avbröts 18.40 när hon fick veta att Julian Assange var anhållen. Då blev Kvinna W så okoncentrerad att förhörsledaren Irmeli Krans fann det bäst att avbryta trots att man ännu inte utrett många väsentliga frågor. Förhöret är inte bandat för Irmeli Krans kunde inte hitta en bandspelare på Klara Närpolisstation.

Förhöret med Anna Ardin genomfördes som telefonförhör, 49 minuter långt, den 21 augusti. Förhöret är skrivet som en sammanfattning. Uppenbart är att många för fallet viktiga omständigheter inte har utretts.

Förhöret med Julian Assange den 30 augusti är ett bandat förhör. Det genomfördes med en förhörsledare, Mats Gehlin, och ett förhörsvittne, Ewa Olofsson. Det är utskrivet i dialogform.

Av dessa tre förhör som genomförts innan förundersökningen återupptogs är två gjorda mot gällande rekommendationer. Förhören med målsägarna. Det ser ut som om förundersökningsledarna anser att förhören med målsägarna inte är lika viktiga som förhöret med den misstänkte.

Erika Lejnefors är ansvarig för utredningen

När förundersökningen återupptas den 1 september vet vi att misstankarna om våldtäkt är helt avskrivna av  chefsåklagare Eva Finné. Det finns alltså tydliga indikationer på att den misstänkte är oskyldig. Det är av detta skäl som det är extra viktigt att genast förhöra den misstänkte så att hans version av det som hänt kan ingå i förundersökningen. Så att man kan kontrollera hans uppgifter. Att de som ansvarar för den återupptagna förundersökningen väntar med att förhöra den misstänkte i 21 dagar ser för mig ut som ett klart brott mot objektivitetsprincipen. Man undviker helt att ta hänsyn till det som pekar på att den misstänkte är oskyldig.

Vad gör då polis och åklagare under de 21 dagarna? De ägnar tid åt att förhöra  4 vittnen som möjligen kan stödja målsägarnas berättelser. De förhör också 2 neutrala vittnen, två journalister som samarbetat med Julian Assange och Anna Ardin under de aktuella dagarna. De ”samlar bevis” mot Julian Assange på ett sätt som tyder på att polisen vid detta tillfälle var övertygade om att Julian var skyldig . Och de gör det på ett märkligt sätt. Av de 4 som förhörs som stöd för målsägarnas berättelse intervjuas 3 per telefon. Bara ett vittne förhörs personligen. Samtliga förhör till stöd för målsägarnas berättelser är skrivna som sammanfattningar. Förhören med de två neutrala vittnena är ljudbandsförhör och utskrivna i dialogform och så har dessutom två poliser medverkat vid de förhören.

När man läser förhören kan man lätt se att polisen missat viktiga uppgifter. De har helt enkelt inte ställt följdfrågor. Det ser ut som om polisen inte varit intresserade av att ta reda på vad som verkligen har hänt utan varit mer intresserade av att försöka hitta uppgifter som tyder på Julian Assanges skuld.

Fram till den 21 september har vi kännedom om att totalt 9 förhör har genomförts. Inget av de totalt 6 förhören med målsägarna och deras stödvittnen är inspelade. 4 av dessa är telefonförhör. Samtliga förhör är skrivna som sammanfattningar. Det är bara förhör med den misstänkte och hans eventuella stödvittnen som är inspelade.

Det är mycket osannolikt att det blivit på detta sätt av en slump. Det är otvivelaktigt så att polisen valt att genomföra förhören på detta sätt. Man vill av skäl man ännu inte redovisat ha den misstänkte och hans eventuella stödvittnen inspelade på band. Sedan undvek man att förhöra den misstänkte i 21 dagar trots att ett förhör var påkallat. Åklagarna och förundersökningsledarna har, som det ser ut, helt åsidosatt objektivitetsprincipen.

Efter den 21 september har man försökt att få tag på Julian Assange för att förhöra honom. Det har inte lyckats än. Polisen har också genomfört 3 ytterligare förhör med vittnen som ska stödja Kvinna Ws berättelse. De genomfördes under oktober månad och är telefonförhör och skrivna som sammanfattningar.

Den 16 september blev jag per telefon förhörd av polisen eftersom jag skickat ett mail till Marianne Ny där jag meddelat att jag hade information som tydde på att Anna Ardin raderat uppgifter som är väsentliga för fallet. Jag har inte fått se någon utskrift av det förhöret. På eget initiativ skickade jag också in fakta och förslag på personer polisen borde förhöra, Anna Troberg och Rick Falkvinge från Piratpartiet, då de varit på en middag tillsammans med Anna Ardin och Julian Assange. Jag vet att polisen inte brytt sig om att kontakta dessa vittnen.

Den information jag hade då tillsammans med den information jag har nu har fått mig övertygad om att Anna Ardin berättelse är påhittad. Det är en berättelse där hon lägger till uppgifter för att försöka få Julian att framstå som en förövare och hon tar bort uppgifter som tyder på att han är oskyldig. Då polisen inte verkar vara intresserad av att ”vända på alla stenar” utan bara på vissa så upptäcker inte polisen de stora motsägelser som finns. Polisen har gjort en riktigt dålig utredning.

Polis och åklagare bryter mot regler och rekommendationer

Det vi har sett i Häktningspromemorian och tidigare släppta dokument samt det som framkommit vid förhandlingarna i London den 7-8 februari tyder på att polisen bestämt sig för att Julian Assange är skyldig. Och att man ägnat tid åt att försöka hitta bevis för att så är fallet. Sen har man genom att undvika att förhöra Julian Assange på ett tidigt stadium brutit mot objektivitetsprincipen. Att polisen har valt att genomföra de flesta förhören som telefonförhör och skriva sammanfattningar står i strid med gällande rekommendationer hur man ska genomföra förhör i utredningar av våldtäkt.

Trots att det uppenbart att det är så här så tiger nästan alla svenska media. Ett av undantagen är Karin Thurfjell på Svenska Dagbladet som skrivit om de dåliga förhören. Dagens Nyheter har nyligen skrivit om dåliga utredningar och polisförhör. Utredningar som är så dåliga att förövare inte kan ställas till svars för sina gärningar. Del 1, del 2 och del 3.

Det är för mig obegripligt att ingen vågar skriva om denna historia och vad som verkligen har hänt. Så som denna utredning skötts måste väl alla ändå se är helt felaktigt. Vi måste ha bra polisutredningar när det gäller sexualbrott. Det är en nödvändighet. Annars kan vi aldrig komma tillrätta med sexuellt våld och övergrepp. Varför blundar svenska media för denna viktiga fråga? Vad är de rädda för? Vad är det som gör att det är pressetiskt korrekt att utmåla Julian Assange som våldtäktsman men man vågar inte granska hur polisen och åklagarna skött sig i detta fall? Är detta bara ett utslag av den svenska fegheten eller finns det något annat bakom?

P.S. Laholms tidning har vågat skriva om fallet.

24 reaktion på “Kan man få en rättvis rättegång om förundersökningen är riggad?

  1. Hej Göran!
    Du skriver i bildtexten att Erica Lejnefors är ansvarig för förundersökningen. Det är fel! förundersökningsledare är Marianne Ny. Lejnefors är biträdande förundersökningsledare tillsammans med Marianne Ny. Enligt uppgifter jag fått är detta förmodligen enda förundersökningen under 2010, som Ny är förundersökningsledare i. Sedan är det så att Lejnefors ansvarar för markarbetet, men hon måste hela tiden fråga ”mamma”

    • OldWolf,
      Ska inte argumentera med dig. Mina uppgifter kommer från brevet som Marianne Ny skickade till Claes Borgström. Där står det att ”Jag uppdrar åt vice chefsåklagare Erika Lejnefors vid Västerorts åklagarkammare i Stockholm att på mitt uppdrag utföra förundersökningen. Frågor av större vikt – såsom exempelvis tvångsmedelsbeslut m.m. och slutföra förundersökningen – ska dock prövas av mig.” Tror att vi kan säga att det är lite som att Erika måste fråga mamma Marianne vid viktiga beslut.

      Klander mot förundersökningens utförande bör av dessa skäl riktas mot såväl Erika Lejnefors och Marianne Ny.

  2. Pingback: Tweets that mention Kan man få en rättvis rättegång om förundersökningen är riggad? | Samtycke Nu -- Topsy.com

  3. Förutom att förhören med de två neutrala vittnena både bandades och hade förhörsvittne, så skedde dessa förhör direkt efter varandra, vilket undanröjde möjligheten att det första vittnet på något sätt skulle kunna ha påverkat det senare vittnet. När det gäller förhören med de vittnen som stödjer målsägandes sak så skedde dessa på olika dagar, något som kanske inte helt kan undvikas, men om man till exempel tar A:s två kompisar så förhörs de varken av olika förhörsledare samtidigt eller direkt efter varandra.

    När det gäller förhöret med W så är det som du påpekar högst anmärkningsvärt att detta inte videofilmades eller bandades. Irmeli Krans förklaring att det inte fanns någon bandspelare på plats kanske är sann, men det rättfärdigar inte att förhöret inte bandades. Krans kunde enkelt ha skjutit på förhöret någon timme tills en bandspelare skaffats fram – det är ju inga gigantiska avstånd till närliggande polisstationer.

    Det är också märkligt att Krans inte återupptog förhöret med W någon dag senare sedan det avbrutits på fredagen. Förhöret slutar med att W har besökt sjukhuset men det finns ingenting om kontakterna med A, eller telefonsamtalen med Assange just före anmälan. Varför underlät polisen att återuppta förhöret med W? Nog måste till exempel W:s respektive A:s version av kontakterna med den andre varit intressant information.

    Varför det genomfördes ett telefonförhör med A är också ytterst anmärkningsvärt. Nu kanske någon vill försöka rättfärdiga detta med att i A:s fall handlade det endast om ofredande och inte våldtäkt. Men studerar man förhöret med A kan man under ”Brottsmisstanke / Anledning till förhöret” läsa ”Våldtäkt alt. sexuellt ofredande”, d v s på lördagen handlade det om allvarligare gärningar än fredagens anklagelse om ofredande. Givetvis skulle därför A ha infunnit sig på polisstationen och utsatts för ett videofilmat eller bandat förhör. Att det inte gjordes är allvarligt.

    Till sist har vi detta med att det inte förekom något förhörsvittne vid förhören med de två målsägande och de vittnen som stödjer deras sak. I kombination med att förhören med dessa varken videofilmades eller bandades, föreligger det en risk att den som genomförde ett förhör kan ha skrivit en sammanfattning som gynnar målsägandes sak. Poängen här är att det inte vidtagits åtgärder för att undanröja denna risk. I synnerhet med målsägarna och de viktigaste vittnena hade det varit påkallat med både bandupptagning och förhörsvittne. Om de rekommenderade rutinerna hade iakttagits hade det funnits en möjlighet att granska om objektiviteten upprätthållits – så är inte fallet nu. Nu vet vi inte om frågorna var ledande, om viktiga frågor inte har ställts, hur svaren löd, om viktiga nyanser försvunnit, etc.

  4. Pingback: “Swedish Justice” part 3 – In which the local constabulary also has something to say… | Pagan Thoughts – A Swedish Pagan Blog

  5. Jag tycker inte sammanfattningen på något självklart sätt ger slutsatsen att förundersökningen är riggad.
    Om man ska tro Hanne Kjöller så togs målsägarnas kontakt med polisen först inte för att anmäla för övergrepp utan för att få reda på om det var möjligt att tvinga Assange till HIV-test och att det var polisen som drog saken vidare till allmänt åtal.
    Under de omständigheterna är mycket av ovanstående beskrivning av anmälarnas agerande mer begripligt.
    Man kan också tänka sig att velandet med först (förhastat?) anhållande och sen (förhastat?) friande kom sig av att man förutsåg reaktionerna från båda sidor… både misstanken om honeytrap men också insåg den lika uppenbara risken att bli anklagad för att inte behandla en anmälan mot en populär celebritet med likhet inför lagen.

    • Whippoorwill,
      Jag har i en annan post redovisat varför Hanne Kjöllers uppgifter inte är korrekta. Se här. Skälen till varför jag anser att Hanne Kjöller och många andra gammelmedia och bloggare har fel är följande.
      1 Polisens PM talar om att båda kvinnorna ansåg sig utsatta för våldtäkt
      2 Claes Borgström påstår att båda kvinnorna ursprungligen ville anmäla för våldtäkt, se intervjun och denna artikel
      3 Anna Ardin påstår i en Aftonbladet intervju att den andra kvinnan ville anmäla för våldtäkt
      4 Ingenstans i målsägarnas polisförhör förekommer uppgiften att kvinnorna önskade tvinga Assange till HIV-test
      5 Rebellabloggen har ändrat sin historieskrivning från Hanne Kjöllers variant till den riktiga, båda kvinnorna ville anmäla för våldtäkt

      Hanne Kjöller gör ett intressant avslöjande av det hela. Något som jag inte tror att hon tänk att hon skulle göra. Av HPM kan vi utläsa att en kvinna, Anna Ardin, pratar med olika vittnen om att Kvinna W vill att att Julian ska testa sig och att de går till polisen för att se om det finns någon möjlighet för detta. När de två kvinnorna väl är hos polisen hjälper Anna Ardin till med ett uttalande så att brottet mot Kvinna W klassas som våldtäkt. Anna Ardin vill också anmäla Julian för våldtäkt men polisen klassar inte ”brottet” mot Anna som våldtäkt. I Annas förhör kan man se att hon förhörs med anledning av misstanke om våldtäkt.

      Hanne Kjöller visar med sin skrivning att det helt saknas stödbevisning. Hanne Kjöller visar med sin skrivning att Anna Ardin hittat på sin historia.

  6. Pingback: Två sidor av rättsväsendets mynt // Skivad lime

  7. Verkligen mycket bra skrivet! Också mycket bra att du tog upp dessa aspekter igen och på ett väl avvägt och sammanfattande sätt. Det är dessa punkter, och många fler, som försvaret borde fokuserat sig på. Hoppas du skickar detta vidare inför i morgon!

    Om England krävt, om möjligt, att få se sms:en som visar att Målsägande1, Ms W, var halvsovande (halvvaken) vilka Björn Hurtig fått se men inte fått kopiera och som han, mot Marianne Nys uttryckta vilja, påvisade muntligen för rätten senast, då skulle inte en EAW kunnat ha utfärdats. För en EAW krävs ett påstått brott med en straffskala på minst 3 år för att undgå kravet på att det ska anses som brott även i det andra landet (England). Sen är jag förvånad att försvaret inte har fokuserat på att det som står beskrivet om de påstådda brotten i EAW är mycket grövre beskrivet där och stämmer inte alls överens med vad som faktiskt framkommer i Häktningspromemorian.

    Det är som du skriver, tydligt att Sverige och åklagarsidan inte har nyttjat objektivitetsprincipen, utan att de istället försöker få Assange åtalad och fälld, oavsett vad som är sanningen i det här fallet. Tyvärr har media i Sverige också valt att ställa upp för en konsensus syn – Sverige mot denna specifika och internationellt mycket uppmärksammade påstådda gärningsman. Det finns, som du gör, alla anledning att fråga sig om något annat ligger bakom, och vad detta något är, och kanske flera olika saker vid den här tidpunkten, 6 månader efter de påstådda brotten.

    Däremot tror jag, att försvaret om de fått den uppskjutning som de bad om senast, kunnat åberopa att den svenska statsministern har yttrat sig i ett pågående fall, då detta inte är förenligt med en demokratisk rättsstat. Med inspelet gjorde Sveriges statsminister Assange-fallet till det han tidigare förnekat, nämligen politiskt motiverat (därtill sade statsministern felaktigt att Assange redan var åtalad och för våldtäkter, pluralis).

    Är intressant och skrämmande, från olika perspektiv, att se hur detta fall kommer att avslutas i framtiden. Oavsett vad resultat blir, är jag säker på att svensk MSM kommer att fortsätta att vinkla i Sveriges intressen, med allt vad det innebär. Och i slutänden är det framtida målsäganden och anklaganden inom sexualbrottsmål som kommer att drabbas.

  8. Pingback: Vad betyder domen mot Julian Assange? | Samtycke Nu

  9. Mina första tankar när jag läst igenom förhören för första gången var stackars tjejer,
    de måste vara så unga och så oerfarna. Likt en dålig liten sol-porr-historia skriven
    av någon i tidiga tonåren.

    Det värsta av allt är att det är våra skattepengar som går till detta jippo.

    När man tittat lite närmare så ser man att förhöret med W dt den 26/8 har förhörsdatum den 26/8, förhörstid 14.43-18.40

    Sedan tittar vi på bifogat PM som säger att förhöret hölls den 20/8 mellan kl 16.21-18.40.

    Förhörsledaren fick inte tillgång till förhöret för att utföra normal registreringsrutin utan fick vänta till den 26/8 med att skapa och signera ett nytt med behövliga ändringar efter okey med vad jag tror skall vara närmsta chef MG. En ändring ser jag direkt och det är gällande förhörstid som kortats ner med 1,5 tim.

    När man sedan kommer till nästa förhörsrapport så saknas både registreringsdatum samt signatur. ID är inte styrkt och telefonförhöret med A skedde 11.31-12.20.
    Detta oidentifierade telefonförhör ligger sedan till grund för en internationell efterlysning.

    Förhören med vännerna borde anses som jäviga såvida de inte låg under sängen och lyssnade. Om inte så borde det gå under hörsägen.

    Och så vill de höga vederbörande att vi skall ha förtroende för vårt eminenta rättssystem här i Sverige. Om inte ens poliserna klarar av att sköta dokumentation rätt och våra kvinnliga åklagare kör samma gamla okunniga linje att man kan förvänta att män skall förstå vad vi kvinnor tänker…… då är det illa…. mycket illa.

    Min reaktion på ena förhöret var att den lilla tjejen skulle ha koncentrerat sig på att tala om vad hon ville eller inte ville, istället för att springa runt och dokumentera varje steg, handling, tanke och klockslag. Gör man det när man är kär? Eller har man något annat i kikaren?

    Rent otroligt vilken dålig dockussåpa det blivit av det hela.

    Men vi kvinnor kanske skall se det från den positiva sidan och det är att vi kan köra nu vill jag och nu vill jag inte för att sedan lämna in en anmälan om man skulle känna för det. Vi kan slappna av och lita på att rättsväsendet tror på oss när vi säger att vi upplevde att vederbörande hade outtalade önskningar eller borde ha förstått vad man ville.
    Jag skäms för att vara kvinna och jag kan med 100% säkerhet garantera att det känns och att man reagerar om man får en erogerad penis tryckt mot ryggen eller någon annanstans speciellt när man sover med främmande karlar.
    Jag vaknade och agerade när jag var 15 höstar och jag gör det fortfarande 40 år senare.
    Efter 10 år i staterna så känns det som detta är en annan liten Monica Lewinsky historia men utan cigarr. De vill nog väldigt gärna ha honom utlämnad.

  10. Jag blir inte klok på det här. Här presenteras den ena saken efter den andra som tyder på att polis och åklagare har misskött den här utredningen. Eftersom jag håller det för osannolikt att det rör sig om en konspiration av något slag, så försöker jag förstå vad det är det rör sig om i stället. Jag antar att Åklagarmyndigheten har en begränsad budget och att de måste genomgå revision för uppföljning av denna budget. Alltså måste de planera och välja vad de ska lägga resurser på. Jag har så svårt att se varför just det här fallet har prioriterats på bekostnad av alla de andra fall som man kunde valt att driva.

    Om jag antar att kvinnornas berättelser är korrekta, (det verkar tveksamt vilket inte minst du, Göran, har visat) så har jag ändå så svårt att tycka att brotten är allvarliga. Jag säger, märk väl, inte att de inte är brott eller att de inte borde vara brott, men allvarliga? Med tanke på hur få sexbrott som blir utredda och leder till åtal är det här verkligen det mest pressande fallet att driva? Det måste vid det här laget ha blivigt rätt dyrt. För att komma tillrätta med sexbrott så kunde dessa resurser kanske ha lagts på ställen där de kunde komma till större nytta, bandspelare på alla polisstationer tex.

    Så varför just det här fallet bland alla de tusentals som anmäls?

    • Varför så snabb att avfärda en konspiration? Nej, jag menar inte att man skall tro att det här från början till slut har planerats av CIA – men ”konspiration” kan vara så mycket mer. Är det verkligen så osannolikt att:

      1) Det blev konstigt från början på grund av en mer privat konspiration mellan de två kvinnorna = falskanmälan.

      2) När väl en anmälan kom in så finns det naturligtvis ett intresse från högre ort att ligga på lite extra. Det kan antingen vara uttalat, eller så kan det vara så att Marianne Ny tillhör de som tycker att Assange skadar Sverige och vill klämma åt honom av andra skäl än de korrekta.

      Jag resonerar som så att i och med att rättsväsendets agerande inte går att motivera på ett rationellt sätt, så är det frågan antingen om någon form av konspiration eller om inkompetens och tjänstefel. För det mesta är nog inkompetens det mest troliga, men i det här fallet så tror jag mer på konspiration.

      • Visst KAN det vara så…
        Men då måste först en sak bevisas vara sann: Att kvinnornas berättelser är ”falska”, en lögn. Att JA inte i någon mening förgripit sig på de två kvinnorna. Att han varit helt OK i sitt beteende mot dem.

        Ju mindre OK han betett sig, desto svagare grund finns för konspirationsteorin. Mycket i livet är nyans-frågor.

      • Anonym,
        Att du nu inte kan motivera rättsväsendets agerande beror på att du, precis som jag, saknar en del information. Avsaknad av information är inget bevis för konspiration.

        Du skriver ”i det här fallet så tror jag mer på konspiration”. Istället för att redovisa vad du tror, försök komma med några fakta som tyder på att det är en konspiration. Jag har inte sett ett enda tecken på att det skulle vara en konspiration.

      • Håller med. Det är inte möjligt för polis- och åklagarväsendet att vara så inkompetenta. Lägg därtill MSM roll i detta. De har vetat sen hösten 2010 och de som följer bloggar och har vetat – om de vill – sen Häktningspromemorian / Polisanmälan läckte på nätet i slutet på januari. Men det är först nu, av någon anledning, som MSM väljer att avslöja lite av vad de vet, men givetvis berättar de inte allt för allmänheten, utan vinklar fortfarande. Vill man veta mer får man läsa HPM och bloggar.

        Under Görans senaste inlägg har jag i min kommentar som är nr 7, refererat till HPM och presenterat alla lustiga tider, sätt att arbeta, samt uppgifter om respektive målsägares anmälan m.m. Men detta är väl sånt som tidigare också Göran presenterat på olika ställen i sin blogg m.m.

        Och visst, läser man i HPM och förhören, kan man som icke jurist inte förstå hur detta kan bli brott (givetvis med eventuellt visst undantag i Ms W fall om hon som hon uppgivit i förhör ‘sov’, till skillnad mot vad hon skrivit i sms och vilket också sägs av en av hennes väninnor i förhör, nämligen att hon ‘halvsov’. Med tanke på allt som hände under timmen mellan 08.00-09.00 är det svårt att förstå hur hon alls hunnit somna!) Dessa sms har Björn Hurtig alltså fått se men inte kopiera eller skriva av, och M. Ny varnade honom för att ta upp om dessa i London, något han ändå gjorde!

        Nog sjutton är alla inblandade, från polisanmälan till polisförhören till åklagare till politiker till journalister. Samverkan med andra ord – att agera / andas tillsammans i harmoni – som latinska ordet con-spirare (kon-spirera) ursprungligen betyder!

      • Ordet ”konspiration” kan ha många betydelser.

        de två kvinnorna hade tydligen pratat ihop sig innan. Konspiration uppstår i samma ögonblick som de beslutar sig för att dra Assange genom ”indirekt anmälan” – förutsatt att anmälan är falsk. Vilket vi faktiskt inte vet och med tanke på den cirkus som vårt ”rättsväsende” verkar vara när det gäller just sexualbrott, förmodligen aldrig kommer att få veta.

        Nu spelar det egentligen ingen roll om det verkligen har skett övergrepp eller inte – Assange, oavsett utgång i rätten, har redan blivit uthängd till den internationella skampålen.

        Att detta är en metod som dessutom är lagligen fullständigt riskfri att använda för vem som helst som skulle kunna tänka sig ställa till med förtret gör bara saken etter värre, och spär inte osökt på konspirationsteorierna, särskilt med bakgrund av Görans detektivarbete angående Anna Ardin’s beteende före, under och efter det påstådda övergreppet och försöken att radera de blogginlägg där hon beskriver sin sjustegslista och metodik för att med lagens hjälp utkräva ”hämnd”.

        Jag tvivlar på att man hittar CIA eller någon annan organisation bakom detta. Men jag är övertygad om att USA, nu när detta gyllene tillfälle uppstått, med all kraft lutar sig mot Svea rike för att få vilken dom eller undersökningsbeslut som helst i kraft som kan ge dem tillgång till undersökningsmaterial i form av exempelvis J.A.’s personliga laptop.

        Att storpolitiken inte har någon genomslagskraft alls är lögn. Många av de personer som är inblandade har politiskt tillsatta ämbeten och det finns god grund att förmoda att både en och annan ägnar sig åt undersökningsarbetet med stor motivation att nyttja laga medel som annars inte har använt i ”normala” sexualbrottsfall eller ens grövre former av misshandel/mordförsök, för den delen.

        Varje år sker ett flertal brott begångna av utlänningar på semester i Sverige – jag må minnas fel, men kan inte se att särskilt många sådana har föranlett ens tillnärmelsevis lika stora spektakel, ens då brottet varit av långt grövre karaktär och indicierna långt starkare.

  11. Claes ”the advokat” är partikamrat till Anna mmmmmmmmmmmm…..

    …det är väl ingen som misstror innehållet i förhören egentligen om man tänker efter riktigt noga. Alla har ju rätt att se sanningen med sina ögon. Igår kväll så tänkte jag när jag läste historierna om och om igen att det är ungefär som när jag snackade med tonårstjejerna i handbollsklubben. Här är ett typexempel på en kollision mellan en romansläsande tjejer och en surfande kille. Ingen lever i nuet eller i verkligheten. De väljer fantasivärlden där det är helt okey att peka finger åt ett annat håll om händelseförloppet inte följer det förväntansfullt uppdiktade manuset.

    Kanske skall vi titta på den mänskliga faktorn tillsammans med den juridiska som i min mening inte borde falla in i något lustbarnstänkande utan måste följa mottot en lag för alla.

    Om Julian skulle bli fälld utifrån angivna historier så skall varenda svensk tjej som fått sin anmälan avslagen kräva att rättvisa skipas.

    Ingen behöver oroa sig för dokumentationen. Allt som krävs är att en överordnad ger order om att skapa och signera en ny anmälan med behövliga ändringar. Förhörsdatum och förhörstid är inte heller så noga – de kan friseras de också.

    Förhör kan även ske via telefon, oroa er inte för styrkt ID, det behöver man bara på AF och Försäkringskassan, inte här.

    Slutligen….. vi behöver fundera över om vi skall ha speciell lagstiftning alt. förfarande när det gäller våra lustbarn, små som stora, då de helt enkelt inte blivit lärda att ta ansvar för sig själva, sitt liv och sina egna kroppar.

    Anledningen till att jag nämner detta är att detta synsätt lärs ut vid psykologi studier och speciell hänsyn till detta tas idag te.x. på våra förskolor. Men dessa barn blir ju stora en dag och där finns en nöt att knäcka, eller?

    Vem skyddar dessa tjejer och vem ligger egentligen ansvaret på?

    Det är fel att kalla det för konspirationsteorier om någons tankar går åt det andra hållet. Faktum är att Julian är en nagel i ögat på många länder och deras ledning så de kommer förmodlingen inte lägga några strå i kors för att hjälpa honom. Vi är inne i en ny s.k. global era nu och i det globala spelet på marknaden förekommer smutskastning genom arrangerade sex eller pengafällor. Detta är ingenting vi kan blunda för och säga ”det händer inte här”. Vi har själva sett att så inte är fallet med många andra saker.
    Allt är inte svart eller vitt så jag försöker tänka brett och ur många olika perspektiv. Vad jag inte begriper är att männen håller tysta för om det blir prejudicerande så får de passa sig i framtiden…… det går inte an att gå runt och gnida familjelyckan hur som helst….. även om det gick bra kvällen innan. Det här kan kosta män skjortan och det är vare sig jämnlikt eller rättvist.

    Om vi går tillbaka till människan och vår utveckling så har det skett en förändring under de senaste åren och det inom alla områden, arbete, privat, sexliv, hälsa, ekonomi etc – merparten försöker undgå att ta ansvar av en eller flera anledningar och man kan ju fundera på varför det har blivit så.

  12. Pingback: Det är inte bara förundersökningen som är partisk, även en förhörsledare är det | Samtycke Nu

  13. ”om det blir prejudicerande så får de passa sig i framtiden…… det går inte an att gå runt och gnida familjelyckan hur som helst….. ”

    Just så Pia!
    Detta är avsikten bakom de senaste decenniernas kräftgång i hur sexbrott ska tolkas och bevisas. Min åsikt är att män ska bete sig som folk. Det är ju inget nöje att käka dagenefterpiller, fara omkring på våldtäktsmottagningar och polisstationer.

    • Och din åsikt är då att begreppet ”likhet inför lagen” skall avskaffas för den sakens skull?

      Verkligen, Gunnel. Båda parter har exakt lika stort ansvar för hur kvällen slutar. Kvinnor är som regel inte de värnlösa och svagsinta mähän, försvarslösa inför manlig makt som du verkar anse ibland när man läser dina inlägg.
      Män skall bete sig som folk? Ja, men…borde inte det huvudsakliga kriteriet vara att FOLK skall bete sig som folk?

      Eller lever kvinnor på något sätt på undantag från den regeln? Skall vi ha samma möjlighet för män att anmäla kvinnor på samma beviskrav? Då hade vi möjligen konsekvens.

  14. ”Kräftgång i hur sexbrott ska tolkas och bevisas”, där har Gunnel fullständigt rätt. Beviskraven är i praktiken avskaffade, falskanmälande är riskfritt, definitionen på ”våldtäkt” sväller okontrollerat, och vi är på god väg att införa omvänd bevisföring.

  15. Tack för inlägget. För en annan som mest följt media så är det uppfriskande med synvinklar från andra håll än den politiska.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*