Tidskriften Neo: Sexaktivism i rättsalen

Tidskriften Neos senaste nummer, 2 2011, granskar sex och förbuden i frigjorda Sverige. En artikel av hovrättsfiskalen Fredrik Bergman och chefredaktören Paulina Neudling handlar om det uppmärksammade samtyckesmålet (BDSM-målet) i Malmö i september 2010.

”I nya numret av Neo avslöjar vi hur en aktivistisk åklagare driver brottmål för att påverka samhällsdebatten. Bakom åtalet om grov misshandel hittade vi en ömsesidig sexlek mellan två parter som samtidigt myste i soffan tillsammans. Bakom skandalrubrikerna om den sadistiske direktören hittade vi en vanlig Malmökille med linjal. Bakom bilden av en utsatt ung flicka med självskadebeteende hittade vi en kvinna som känner sig ”förnedrad och kränkt” – av åklagaren som drivit fallet utan hennes medverkan.” Läs mer

Rikspolischefen: ”Inkompetens är ok när polis utreder sexualbrott”

Natten mot den 31 januari 2007 blev en 17 årig utsatt flicka våldtagen på ett konferenshotell i Täby. Händelsen anmäldes till polisen. Ett gott signalement,  huvuddelen av gärningsmannens bilnummer och några mobiltelefonnummer kunde den våldtagna flickan lämna. Och man lyckades få gärningsmannens DNA. Trots alla dessa uppgifter lades utredningen ned efter ca sex veckor. Rikspolischefen Bengt Svensons granskning finner att inga fel har begåtts. Hur är detta möjligt?

Leif GW Persson är kritisk

Enligt uppgifter som kom fram i P1-dokumentären ”Gåtan Göran Lindberg” hade Lindberg kunnat gripas redan 2007, eftersom våldtäktsoffret kunde lämna så detaljerade uppgifter. Det hade inte varit svårt att hitta rätt gärningsman direkt, säger kriminologiprofessor Leif GW Persson.

– Med de uppgifter som man hade borde det ha gått att hitta en misstänkt person inom loppet av en dag, med hjälp av datorn och utan att man hade behövt lämna sitt tjänsterum ens.

Vad hade krävts?
– Ett antal knapptryckningar. Problemet är antagligen att först blev det säkert liggande ett antal dagar, och sedan när man blev klar över vem målsägande var slog de vanliga reflexerna till, vissa tas inte på allvar. Här har du en omhändertagen tjej som dessutom har rymt från hemmet. Sedan blir det liggande ytterligare ett tag och så skrivs det av. Läs mer

Historien om den sjuke/a polisen

Överåklagare Marianne Ny

Under rättegången i London 7-8 februari framkom information som det inte skrivits speciellt mycket om.

Björn Hurtig tillträdde som Julian Assanges försvarare den 8 september. Samma dag som han tillträdde ringde han Marianne Ny för att få till stånd ett förhör med Julian Assange. Han fick till svar ”inte just nu”. Det ingick uppenbarligen inte i planeringen att förhöra Julian skyndsamt. Något som är viktigt vid sexualbrott.

Den 14 september skickade Björn Hurtig ett e-mail till Marianne Ny. Dagen därpå, den 15 september, ringde Marianne Ny tillbaka. Återigen framförde Björn Hurtig en önskan om att Julian Assange skulle förhöras och att Julian var villig att medverka i förhör. Svaret Hurtig fick var att en polis var sjuk så man kunde inte genomföra ett förhör. Det fann naturligtvis Hurtig märkligt och han nämnde att det måste naturligtvis finnas fler poliser som skulle kunna genomföra förhör. Marianne Ny sa då att det var bara en speciell polis som kunde genomföra förhöret.

Hur kan det komma sig att om en polis är sjuk så kan man inte genomföra förhör med en misstänkt? Och varför är just en speciell polis så viktig i detta fall? Och nu när vi vet vad polisen faktiskt gjorde runt tiden 15-20 september blir Marianne Nys svar ännu mer konstigt. Läs mer

Vad hände på polisstationen den 20 augusti? PM ger svar.

I och med de senaste avslöjandena om att Irmeli Krans partiska uttalanden i fallet Assange diskuteras det nu vad var det som hände på polisstationen den 20 augusti. Var det Irmeli Krans som såg till att Julian Assange blev anklagad för våldtäkt? Eller var det någon annan? Vad var det som hände egentligen? Läs mer

Det är inte bara förundersökningen som är partisk, även en förhörsledare är det

Den 23 februari, dagen innan domen i utlämningsärendet, skrev jag om att polisutredningen i fallet Julian Assange är riggad. Den är partisk. Se artikeln här.

Nu får vi veta att det är inte bara utredningen som är partisk. En av utredarna, Irmeli Krans är tydligen också partisk. Enligt Expressen, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och flera andra tidningar har Irmeli på sin Facebooksida skrivit olämpliga kommentarer om Julian Assange och hon har hejat på målsägarbiträdet Claes Borgström. Irmeli Krans har uttalat sig på ett olämpligt sätt.

”Att en polis som är eller varit inblandad i utredningen uttrycker sig negativt om den misstänkte är mycket olämpligt och kan skada förtroendet för polisen”, menar juridikprofessor Thomas Bull.

Det är naturligtvis inte bra att en polis uttalar sig negativt om den misstänkte. Det som är väsentligt värre är när åklagarna struntat i objektivitetsprincipen som är uppenbart i fallet Assange. Åklagarna har från den 1 september bestämt sig för att Julian Assange är skyldig och man har letat och letat efter vissa stenar att vända så att man ska försöka snärja honom i ett förhör. Läs mer

Fattar vi andra beslut när vi är kåta?

Dan Ariely, beteendeekonom

Ekonomi är inte ett roligt ämne och ekonomer kan väl inte sägas vara överdrivet sexiga. Psykologi är väsentligt mer spännande. Men om man kombinerar ekonomi med psykologi och skapar beteendeekonomi kan det bli hur intressant som helst. Det visar en  Dan Ariely i sin bok ”Predictably irrational”, se längst ned, där han går igenom hur vi människor fattar beslut. Beslut som vi anser vara rationella och genomtänkta visar sig vara rätt korkade. Och vi som tror att vi har kontroll och är förnuftiga påverkas av vår omgivning i väsentligt högre grad än vi själva inbillar oss.

Dan Ariely och Georg Loewenstein gjorde 2005 en intressant studie för att se hur sexuell upphetsning påverkar vårt beslutsfattande. Och inte särskilt förvånande fann de att sexuell upphetsning gör att vi faktiskt fattar annorlunda beslut än när vi är neutrala. Läs mer

Julian Assanges advokat Björn Hurtig granskas av advokatsamfundet

Björn Hurtig

I domen gällande Julian Assanges utlämnning till Sverige riktar domaren Howard Riddle skarp kritik mot Björn Hurtig. Hurtig ska ha medvetet ha försökt missleda domstolen.

Vad det gäller är Björn Hurtigs ”dåliga minne”. Han kom ”inte ihåg” i att överåklagare Marianne Ny försökt få till stånd förhör med Julian Assange den 21 och 22 september. Björn Hurtig lyckades inte få någon kontakt med Julian Assange mellan den 21 och den 27 september när Assange lämnade Sverige för gott. Inte heller kom Julian Assange till de två möten han var inbokad som talare. Ett på ABF huset den 6 oktober och ett den 9 oktober på Norra Bantorget. Domare Riddle ansåg det klart att Julian Assange hade medvetet hållit sig undan. Läs mer