Historien om den sjuke/a polisen

Överåklagare Marianne Ny

Under rättegången i London 7-8 februari framkom information som det inte skrivits speciellt mycket om.

Björn Hurtig tillträdde som Julian Assanges försvarare den 8 september. Samma dag som han tillträdde ringde han Marianne Ny för att få till stånd ett förhör med Julian Assange. Han fick till svar ”inte just nu”. Det ingick uppenbarligen inte i planeringen att förhöra Julian skyndsamt. Något som är viktigt vid sexualbrott.

Den 14 september skickade Björn Hurtig ett e-mail till Marianne Ny. Dagen därpå, den 15 september, ringde Marianne Ny tillbaka. Återigen framförde Björn Hurtig en önskan om att Julian Assange skulle förhöras och att Julian var villig att medverka i förhör. Svaret Hurtig fick var att en polis var sjuk så man kunde inte genomföra ett förhör. Det fann naturligtvis Hurtig märkligt och han nämnde att det måste naturligtvis finnas fler poliser som skulle kunna genomföra förhör. Marianne Ny sa då att det var bara en speciell polis som kunde genomföra förhöret.

Hur kan det komma sig att om en polis är sjuk så kan man inte genomföra förhör med en misstänkt? Och varför är just en speciell polis så viktig i detta fall? Och nu när vi vet vad polisen faktiskt gjorde runt tiden 15-20 september blir Marianne Nys svar ännu mer konstigt.

Förhören med målsägarna är genomförda av två olika poliser, Irmeli Krans och Sara Wennerblom. Det ena förhöret är dessutom ett telefonförhör. Utöver dessa förhör har det gjorts ytterligare förhör. När förundersökningen återupptogs den 1 september har Marianne Ny inflytande över vad som görs. Av de förhör som genomförts efter den 1 september och som redovisas i Häktningspromemorian kan vi se att det enbart är Mats Gehlin och Ewa Olofsson som omväxlande varit förhörsledare. Totalt har man genomfört 9 förhör med vittnen plus 1 förhör med mig. Vid 8 av dessa förhör har det endast varit en polis närvarande. Det är endast vid förhören av de vittnen som kan tänkas stödja Julian som två poliser närvarande. Vid förhöret av Johannes Wahlström var Ewa Olofsson förhörsledare, Mats Gehlin förhörsvittne. När man förhörde Donald Boström var rollerna ombytta. Båda dessa förhör har bandats.

Så vad vi kan förstå av Marianne Nys svar till Björn Hurtig var att hon hade planerat att använda sig av en förhörsledare och ett förhörsvittne och att man skulle banda förhöret med Julian Assange. Och att den 15 september var antingen Mats Gehlin eller Ewa Olofsson sjuk.

Den 20 september genomfördes förhör av Johannes Wahlström och Donald Boström. Dessa förhör måste ha varit inplanerade en tid i förväg. Den 20 september är en måndag så det är rimligt att anta att runt den 15 september så visste Marianne Ny om att man planerade att genomföra förhör där både Mats Gehlin och Ewa Olofsson skulle medverka. Det betyder att det hade varit möjligt att planera in förhör med Julian Assange från den 20/21 september och framåt. Men det ville uppenbarligen inte Marianne Ny. Varför har vi ingen aning om.

Det som fått stor uppmärksamhet i svenska media är det faktum att Björn Hurtig missade att han den 22 september fått tre SMS från Marianne Ny där hon ville att ett förhör skulle genomföras den 28 september. Det har till och med blivit så uppmärksammat att Björn Hurtig blivit ombedd av Advokatsamfundet att förklara sig.

Julian Assange blev den 20 augusti anhållen på rätt lösa grunder. Den 1 september när man återupptog förundersökningen måste misstankegraden varit högre än den var den 20 augusti. Trots det vidtog man inte åtgärder för att förhöra Julian Assange på 21 dagar.

När man runt den 15 september planerade in att förhöra Johannes Wahlström och Donald Boström den 20 måste Marianne Ny haft kunskap om att de två specialpoliser som genomförde förhör var tillgängliga den 20 september. Så Marianne Nys svar till Björn Hurtig att man inte kunde planera in förhör för att en polis var sjuk kan inte varit det verkliga skälet till varför hon sa nej till att förhöra Julian Assange.

Nu när vi vet att Julian Assange fortfarande inte är förhörd framstår Marianne Nys historia om att en polis var sjuk som ännu mer märklig. Varför planerade Marianne Ny inte in ett förhör med Julian samtidigt som man planerade in förhör med Johannes Wahlström och Donald Boström?

14 reaktion på “Historien om den sjuke/a polisen

  1. Mycket bra!

    Inte att förglömma – i telefonsamtalet mellan Hurtig och Ny den 15/9 fick Hurtig till svar från Ny att Julian Assange hade rätt att lämna Sverige!

    Hade Ny väntat 3 veckor med att höra av sig och planera in ett förhör med Assange, som skulle ske först nästan 4 veckor efter att hon valt att acceptera Ms Ws och Ms As överklagen, genom sitt ombud Borgström, att återuppta Ms Ws nedlagda ärende och uttöka Ms As ärende – då verkar det faktiskt inte vara så viktigt! Ny hade alla möjligheter att göra flera förhör med Assange – 1 direkt efter att hon förhört målsäganden igen runt den 1-2/9, och sen ytterligare 1 efter att hon förhört alla vittnen. Men som sagt, det valet gjorde hon inte, uppenbarligen för att det inte var viktigt nog att höra den anklagades sida så snart som möjligt i just det här fallet, för annars brukar hon ju hävda vikten av det förfarandet! Och sen, trots att Ny väntat nästan 1 månad, kunde hon helt plötsligt inte vänta ytterligare drygt 1 vecka till runt den 9-10/10 som Assange, genom Hurtig, föreslog som datum, utan istället skickade hon ut polisbilar att hämta in honom inför media vid den demonstration/möte han ev. skulle närvara vid runt den 4/10 i Stockholm!

    Det kan inte bara vara så gravt bristande kompetens hos Ny som förklarar hennes ologiska beteende, nog måste det också finnas någon eller flera hundar begravada, om inte är Sverige som rättsstat ännu sämre än man någonsin kunnat tro! Sen att åklagarsidan skyller allt på Hurtig för missade sms – efter alla oegentligheter som de, målsägarbiträdet, polis och målsägarna har gjort – är rent oförskämt. De kan börja med att visa de ‘hemliga’ sms:en mellan målsägarna och vänner m.fl. – där det bl.a. står (likt i förhöret med ett av vittnena) att Ms W halvsov – och fortsätta med att svara på varför det inte finns DNA på kondomen som Ms A skickat in samt tydliggöra varför Krans blev satt på att göra förhöret med Ms W – medvetet, planerat jäv eller av slumpen uppkommet men inte meddelat m.m., m.m.

  2. Var det inte just detta som jag redan tidigare kallade för ”Svågerpolitik inom svenskt rättsväsende” – ett påstående som du avfärdade då du skrev inlägget ”Dumskallarnas sammansvärjning”. Kanske ändå någon hade rätt i sitt ursprungliga antagande om att en viss människas bakgrund i egenskap av radikalfeminist färgar av sig på hela processen?

  3. Tyvärr är poliser inte så sanningsenliga. Deras vänner och skyddande av sina vänner spelar oftast en större roll än rättviseskipningen, trots att rättvisan skall vara blind i det avseendet och att vi alla är lika inför lagen. Vittnesmål som man avger kan glömmas bort eller så deformeras man till att ha ”hört röster” – rättviseskipningen påminner således mera om hur en konfliktsituation på en skolgård till ett högstadium avhandlas i praktiken.

  4. Om man betänker att Urban Ahlin sommaren 2010 var flitig gäst hos amerikanska ambassaden för att få hjälp att vinna valet. Och att USA efter läckan om Aghanistan i juli var angelägna om att få tyst på Assange.
    Och att sedan Broderskapsrörelsen bjuder in honom att hålla föredrag i LO-borgen och en kvinnlig CIA-agent leder projektet och låter en annan kvinnlig medlem i Broderskapsrörelsen utan VIP-status hamna högst upp på listan över inbjudna. Och att polis, åklagare, försvarsadvokat, journalist, initiativtagare till #prata om det alla, känner varandra och är socialdemokrater. Plus att Bodström (Bodström&Borgström) tidigare riggat en utlämning av egyptier på uppdrag av USA.
    Ja, man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att förstå att detta är en ”Set Up”, för riktigt så uselt som denna rättsprocess hanterats, är inte svenskt rättsväsende. Få man hoppas.

    • ”Sjuka” poliser finns det gott om – absoult ingen bristvara. Dessutom så är det exempelvis en federal lag i USA att för att få tillträde till polisskolan så bör ens IQ understiga 130.

  5. ”Varför planerade Marianne Ny inte in ett förhör med Julian samtidigt som man planerade in förhör med Johannes Wahlström och Donald Boström?”

    Man kanske ville analysera vad dessa hade sagt först, så att man vid förhör med JA skulle kunna ställa effektiva följdfrågor.

    • Tolkar Görans text annorlunda.

      ”När man runt den 15 september planerade in att förhöra Johannes Wahlström och Donald Boström den 20 (september)…”

      Att åklagare/polis, så fort de runt den 15/9 hade BOKAT IN de båda journalisternas förhör (att ske den 20/9), kunde de också runt den 15/9 ha bokat in förhör med Julian Assange att ske X antal dagar efter den 20/9 (beroende på hur många dar till analys av journalisternas förhör de behövde på sig innan de kände sig redo att förhöra Julian Assange).

      ”Planera in…”=framförhållning.

      Helt korrekt, Göran

  6. Vad menar du med det – fanns det inte redan ett närstående vittne till flickorna som hade bekräftat för polisen ”att den enda orsaken till att flickorna infann sig hos polisen var att få JA att ta ett veneriskt test”? Vad behöver poliserna mera tid till – att hitta personer som är beredda att avge falskt vittnesmål under ed i sina försök att anhålla en oskyldig man? Jesuiterna har väl visst också ett talesätt som lyder att ”Ändamålet helgar medlen”.

    • Ironi eller retorisk fråga?
      Våldtäkt faller väl under allmännt åtal?

      Någon av flickorna nämnde våldtäkt under inledande förhör, vad ska förhörande poliskonstapel göra med hänsyn till rådande lagstiftning?

      Har man synpunkter på lagen får man väl angripa den och inte tjänstemannen.

      ”Don´t shot the piano player”

      • Vilken av flickorna var det? Hon som försäkrade sig om att ”ballongen” satt som den skulle, eller hon som kved och log under aktens gång? Har polismannen eventuellt en skyldighet att frångå sin syn om att ”alla flickor är änglar” och istället inleda en förundersökning om ”falsk tillvitelse”, trots att en ängel tagit ett dylikt ord i sin mun? Men det är väl en omöjlighet i ett land där kvinnorna äger ensamrätt till att agera ”offer”.

  7. Rudling.

    Tycker du verkligen att det är lämpligt att pryda ditt inlägg med en stor bild på Marianne Ny. Det tillför ju inget och det finns gott om galningar där ute. Då hjälper det inte det minsta att sprida bilder på henne så att galningarna vet vem de ska attackera när de träffar henne på stan?

    Överlag är det alldeles för mycket personfixering i media. Du kan lika gärna ersätta tjänstemannens namn men åklagaren/polisen etc. Det förändrar inget.

    • Är det du Gunnel som bytt signatur till självutnämnd ”Åklagare”? Jag tycker det är riktigt bra att mannen på gatan vet hur denna sanitära olägenhet ser ut i verkligheten som dessutom vill införa en rättighet för alla kvinnor att i efterhand få känna efter om de blivit utsatta för ett övergrepp eller ej? Att helt enligt godtycke få begränsa en annan människas personliga frihet bestraffar sig förr eller senare!

    • Galningar har ju oftast för vana att attackera när en misstänkt person frias i en rättegång, och då är målet för attacken oftast de friande domarna och nämndemännen. Det vet väl alla inom rättsväsendet, eller hur, Åklagare?

      Men jag medger att det vore ganska illustrativt för det svenska rättsväsendets totala förfall om Assange-åklagarens namn och bild hemlighölls. Eller ännu bättre, alltid avbildades med en läderhuva med bara två små hål för ögonen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*