Märklig anklagelse i fallet Assange, eller?

Offer eller historieberättare?

I Häktningspromemorian finns en bilaga, ”Bilaga-Skäligen misstänkt”, som listar alla de brott som Julian Assange är misstänkt för. Det är en lång lista. Brotten är en våldtäkt, sexuellt tvång i ett fall och så är det fem sexuella ofredanden. Sofia Wilén är den som misstänkts ha utsatts för våldtäkt. Anna Ardin ska enligt polisens utredning troligen ha utsatts för ett sexuellt tvång och fem, hela fem, sexuella ofredanden.

I denna artikel, som kommer bli rätt kort, kommer jag att titta närmare på ett fall av sexuellt ofredande, det som antas ha skett onsdagen den 18 augusti. Men innan dess en kommentar. Anna Ardin är förhörd över telefon lördagen den 21 augusti. Förhöret tog totalt 49 minuter. På denna tid har polisen fått Annas berättelse och de har dessutom läst upp förhöret för Anna och fått det godkänt. Förhöret är ett konceptförhör och är utskrivet som en sammanfattning. När jag läser förhöret har jag mycket svårt att se att det skulle finnas fem sexuella ofredanden beskrivna. Det som jag kan se är historien om den förstörda kondomen. Det kanske kan anses vara en misstanke om ett sexuellt ofredande. Och så historien från onsdagen den 18, när Julian påståtts gnidit sin nakna underkropp mot Anna. Det är två misstänkta ofredanden. Men jag saknar tre. Skulle vilja att ni som läser detta kan hjälpa mig att hitta ytterligare tre sexuella ofredanden i Anna Ardins berättelse. Läs mer

Sex, lögner, inga videoband och mer lögner. Falska anklagelser i fallet Assange.

Denna artikel är en översättning och en utveckling av ”Sex, lies, no videotape and more lies” som publicerades den 5 juli.

”If it looks like a duck, walks like a duck, swims like a duck and quacks like a duck, we have at least to consider the possibility that we have a small aquatic bird of the family anatidae on our hands.”

Ett ”anktest” är en metod att försöka lista ut ett subjekts sanna natur genom att studera  dess identifierbara karaktärsdrag. En enkel metod för att avslöja att ett subjekt inte är vad det utger sig för att vara.

Anklagelser om sexuella övergrepp som bär alla tecken på att vara påhittade och som saknar trovärdighet är med stor sannolikhet falska.

I fallet Assange är det uppenbart att något ”anktest” ännu inte gjorts av polis och åklagare. Det är lätt att se. För hade det gjorts så hade man kunnat konstatera att en av målsägarna, Anna Ardin, framför anklagelser mot Julian Assange som med stor säkerhet är falska.

Fallet Assange är märkligt hanterat redan från början. Bristen på kvalitet i utredningen är slående. Det som kanske är mest besvärande är att sen den 1 september 2010 har ärendet hanterats av en ”högt kvalificerad utredningsapparat” under ledning av överåklagare Marianne Ny. Om detta är det bästa som Sverige har att erbjuda när det gäller utredningar om sexuella övergrepp så har vi ett enormt stort problem med att få rättvisa för offer för sexuella övergrepp. För kan polis och åklagare inte skilja mellan riktiga och falska anmälningar så blir det mycket svårt att lagföra verkliga förövare.

Medhjälp till falsk tillvitelse?

Medhjälpare till falskt tillvitelse?

Fallet Assange ställer också en annan fråga på sin spets. Vad är målsägarbiträdets uppgift under processen?  Om ett målsägarbiträde på goda grunder kan anta att en målsägarens anklagelser om sexuella övergrepp är falska, vad ska biträdet göra då? Det kan omöjligen vara så att det är  målsägarbiträdets uppgift är att stödja falska anklagelser och att medvetet medverka till att en oskyldig person blir lagförd och kanske dömd. Om målsägarbiträdet hjälper en målsägare att framföra falska anklagelser vilket ansvar har då målsägarbiträdet? Medhjälp till falsk tillvitelse är vad det är. Och det borde självklart vara straffbart. Men vad säger lagen? Är det brottsligt? Och vad säger advokatsamfundets disciplinnämnd? Claes Borgströms agerande i fallet Assange måste granskas. Han har även tidigare medverkat till att en oskyldig dömts för flera allvarliga brott. Läs mer

Falska anklagelser i fallet Assange

Under lång tid har jag jobbat med en sammanfattning av fallet Assange. En fullständig genomgång av kända fakta och de vittnesmål som finns med i Häktningspromemorian från den 5 november 2010 inklusive förhöret med mig själv. Avsikten med genomgången är att försöka återföra intresset till vad fallet handlar om, vad som hände mellan Julian Assange och två kvinnor i augusti år 2010.

Artikeln som är oerhört lång är skriven på engelska. Den finns att läsa på WikiLeaks Central, med ett intressant förord av Peter Kemp. Den finns också att finna på mina egna sidor.

Anledningen att artikeln är på engelska är att jag i en mail-växling med advokaten Peter Kemp, verksam i Australien, förstått att det finns en hel del missförstånd rörande fallet Assange. Missförstånd som delvis grundar sig på Julian Assange’s engelska advokaters oförmåga att sätta sig in hur det svenska rättsväsendet fungerar. Det är tack vare Peter Kemps frågor, uppmuntran och hjälp som artikeln kom till just nu.

Nu jobbar jag på en svensk version av artikeln. Den publiceras här så fort jag hinner.