Oisin Cantwell Aftonbladet försvarar ”oskuldskontroller”

oisinAtt vi har oerhört lång väg till en modern och förnuftig sexualbrottslag har jag förstått efter att ha läst Oisin Cantwells försvar i Aftonbladet av den märkliga domen i Svea Hovrätt. Ett fall där en kvinna fick fingrar uppstuckna i sitt underliv och domarna kom fram till att det inte var en ”sexuell handling”, det var bara en ”oskuldskontroll”. Oisin Cantwell skriver: ”Nu är det dock inte så enkelt som att domarna i hovrätten är en samling gaggiga gubbar med en sexualmoral från 1800-talet.” Det är i och för sig sant. Domarna i hovrätten anfördes av hovrättsrådet Ingela Perklev. En gaggig gumma med en gammaldags sexualmoral. Till det ska vi lägga Oisin Cantwell som just i detta fall valt att stå på de gaggigas sida. Förhoppningsvis inte så länge till.

Oisin Cantwell är inte en pappskalle. Hans artiklar är oftast kloka och genomtänkta. I detta fall är han inte heller helt ute och cyklar. Han har en poäng. Det stora problemet är att vi har en mycket gammaldags sexualbrottslag. Den måste ändras. Sen måste polis och åklagare lära sig hur man utreder sexualbrott. Sen kan vi ta itu med samlingen gaggiga gubbar och gummor som sitter i Svea Hovrätt. En lång väg att gå. Läs mer

Svea Hovrätt: Låt gärningsmannen bestämma vad som är ett sexuellt övergrepp

svea-hovAtt vi har en fullkomligt bisarr sexualbrottslag har tydliggjorts nyligen i en dom från Svea Hovrätt. Fallet handlar om en kvinna som fick fingrar uppkörda i underlivet för att den våldsamme och svartsjuke mannen ville kontrollera om kvinnan varit otrogen.

Hovrätten, anförda av hovrättsrådet Ingela Perklev, har i ett förvirrat resonemang kommit fram till att handlingen, att köra upp fingrarna i underlivet, inte är en ”sexuell handling” och friar mannen från våldtäkt. Från Dagens Nyheters ledare:

En sexuell handling är i lagens mening som regel en varaktig fysisk beröring av antingen den ena, den andras eller bådas könsorgan. Beröringen är inte varaktig, bedömer rätten. När det är oklart om en handling är av sexuell art, skriver lagstiftarna, är det avgörande att den varit ägnad att kränka offrets sexuella integritet. Tveklöst är det fallet här.

Men hovrätten hänger upp sig på formuleringen som följer: ”Det bör räcka att handlingen varit av sådan karaktär att den typiskt sett syftar till att väcka eller tillfredsställa bådas eller enderas sexuella drift”. Så kan man inte uppfatta mannens agerande, anser rätten – hans syfte var ju att kontrollera att kvinnan inte haft samlag med någon annan man.

Domen i hovrätten visar enormt tydligt att domarna inte förstått vad en sexuell kränkning är. Och, vad som är värre, att våra lagar inte är för att förhindra sexuella kränkningar och lagföra brottslingar. Våra lagar, som de tolkas av domarna i Svea Hovrätt, har endast den funktionen att förhindra att en part genom handlingar försöker väcka eller tillfredsställa sin egen sexuella drift. Kränkningen offret utsatts för är inte viktig. Läs mer