Fakta om utlämningen av Assange

David Allen Green har postat en utmärkt artikel om fallet Julian Assange i New Statesman. Artikeln ”Legal myths about the Assange extradition” går igenom några av de oerhört seglivade myterna om fallet.

David Allen Green kallar helt riktigt de uppgifter som Assange och hans supporters envist håller fast vid för zombie-fakta. En bra benämning. Det spelar ingen roll hur många gånger man visar för en Assange supporter att hans uppgifter är felaktiga de hävdar ändå envist samma sak. De är helt oemottagliga för fakta.

Whenever the Julian Assange extradition comes up in the news, many of his supporters make various confident assertions about legal aspects of the case.

Some Assange supporters will maintain these contentions regardless of the law and the evidence – they are like “zombie facts” which stagger on even when shot down; but for anyone genuinely interested in getting at the truth, this quick post sets out five common misconceptions and some links to the relevant commentary and material.

Assange has been afforded more opportunities to challenge the warrant for his arrest than almost any other defendant in English legal history. This is hardly ”persecution” or a ”witch-hunt”.

 En mycket kort sammanfattning.

  • De brott som Julian Assange misstänks för är brott även i England.
  • Det är enklare att få Julian Assange utlämnad från England än det är att få honom utlämnad från Sverige.
  • Sverige kan inte ge Julian Assange någon garanti för att inte utlämnas till USA. Det strider mot grundlagen. Julian måste vara medveten om att en sådan garanti aldrig kan ges.
  • Anledningen till att Ecuador har givit Julian Assange politisk asyl har inget att göra med försvar av yttrandefrihet vare sig i Ecuador eller annorstädes.
  • Det är mycket svårt att se något förnuftigt skäl till varför Julian Assange inte borde bege sig till Sverige och inställa sig till förhör.

På tå över takåsarna med Julian Assange

Lyssnade av en slump på P1 idag. Hörde då en intervju med professorn i folkrätt Ove Bring om Julian Assanges möjligheter att kunna ta sig från Ecuadors ambassad om han nu skulle få politisk asyl. Man pratade om Julians möjligheter att fly i en diplomatbil. Något som väckte mina minnen.

På 80- och 90-talet var jag mycket ofta i London. Bodde nästan alltid i en lägenhet nära takåsarna på en tvärgata till Knightsbridge några minuters promenad från Harrods. Brukade ofta handla frukost och middag i den fantastiska matbutiken. Riktigt goda croissants till frukost. Utmärkt scotch beef eller welsh lamb till middag. Och allt däremellan. De hade precis allt man kunde önska, och lite till. Nån gång bodde jag på Basil Street Hotel som numera inte längre finns.

Harrods huvudentré ligger på Brompton Road. Mellan gatorna Hans Road och Hans Crescent. Hela kvarteret mellan Brompton Road och Basil Street avgränsat mellan Hans Road och Hans Crescent är varuhuset. Harrods har naturligtvis en entré mot Hans Crescent, i hörnet av Hans Crescent och Basil Road. Om man skulle ge entrén ett gatnummer vore Hans Crescent nr 5 passande. Hans Crescent går mellan Brompton Road och Sloan Street. Rätt fashionabla kvarter.

Ecuadors Ambassad har adressen Hans Crescent 3. Ambassaden ligger alltså tvärs över Basil Street sett från Harrod´s. Vid den röda pricken på kartan. Vilket får mig att tänka på att där har jag gått säkerligen 100 gånger. Och jag kommer mycket väl ihåg huset. Har ett fotografiskt minne. Inte som en Lecia kanske, utan mer som en Kodak Brownie vilket räcker i de flesta sammanhang. Men hur jag än tänker på det kan jag inte komma ihåg att jag någonsin sett en garageutfart från adressen. Och när jag kollar på Google maps kan jag inte finna någon. Läs mer

Julian Assange och Robert Hughes

Det är idag ganska exakt två år sedan fallet Assange exploderade i media. När jag för första gången skrev om fallet, den 8 september 2010, kunde jag inte drömma om att affären Assange skulle pågå i över två år utan att komma till ett avslut. Idag har Julian Assange fängslat sig själv på Ecuadors ambassad och väntar på ett besked om han ska få asyl. En fråga som hans anhängare är oerhört intresserade av. Hur han ska kunna komma från ambassaden är för mig en mer intressant fråga.

I början såg det ut som om det fanns mycket konstigt i fallet. Det är ett svagt case och polis och åklagare har inte varit särskilt duktiga på att utreda det hela. Vad som blivit mer och mer påtagligt under resans gång är att Julian Assange och hans anhängares ljuger om många omständigheter och förvränger fakta i många fler. Något som inte skulle behövas om Julian Assange är så oskyldig som han påstår.

Man påstår, utan att stödja det med fakta, att det är konstigt att Julian är den enda personen misstänkt för sexbrott som jagas så infernaliskt av polis och myndigheter världen över. Och att Julians villkor för borgen är så stränga att det i själva verket handlar om ett frihetsberövande, en husarrest. Eftersom det är Julian Assange och hans anhängare som påstår detta måste det därför vara helt felaktigt. Så låt oss titta på ett fall ur verkligheten.

Klockan 7 på morgonen den 9 augusti 2012 blev den 63-årige australiske tv-stjärnan Robert Hughes anhållen i London. Han begärs utlämnad till Australien misstänkt för 11 olika sexualbrott mot barn. Brott som begåtts mellan 1985 och 1990 och som har maxstraff på mellan två och tio år.

I en domstolsförhandling blev Robert Hughes frisläppt mot en borgen på £ 60 000 och med strikta restriktioner. Hans pass, både engelska och australiska, konfiskerades och han har belagts med fotboja. Han måste vistas på en bestämd adress under natten och han får inte träffa ungdomar under 16 år utan annan vuxens sällskap. Han får inte heller vistas i närheten av flygplatser eller St Pancras stationen varifrån Eurostar avgår. Restriktioner som till och med är strängare än Julian Assanges. Trots detta har jag inte hört någon nämna att Robert Hughes är i husarrest. Men har har kanske inte lika världsfrånvända supporters som Julian Assange. Läs mer

Fallet Assange: Tunna män i la-la land, del 2

Too many cooks spoil the broth

Ju fler kockar, desto sämre soppa

Troppi cuochi guastano la cucina.

eller en bättre fransk variant:
Quand il y a plusieurs capitaines, la pêche est maigre.
Ju fler kaptener, desto sämre fiskfångst.

Leif Silbersky, Björn Hurtig, James B. Caitlin, Mark Stephens, Jennifer Robinson, Geoffrey Robertson QC, John Jones, Gareth Peirce, Ben Emmerson QC, Mark Summers, Michael Ratner, Per E. Samuelsson, Thomas Olsson, Dinah Rose QC och Baltasar Garzón. Och så PR-konsulten Harald Ullman förstås.

Behöver jag säga mer? Och inte blir det bättre för att det runt denna flock av advokater finns en sekundär flock som gärna kommer med råd och synpunkter. Gleen Greewald typ. Inte undra på att det är en jäkla soppa. Och att inga fiskar fångats. Bananer, bananer. Läs mer

Lätt vara enögd om man är Pirat

Hur man blir bedömd har att göra med var man är i världen. Att vara Pirat tycker en del är fint om man är Pirat i Sverige. Men Pirater i Sverige verkar inte gilla Pirater i Somalia. Men det har inget med Pirater att göra. Det handlar som vanligt om inte vad man kallar sig utan om vad man gör. Vi människor bedöms inte utifrån vad vi kallar oss utan för vad vi gör.

Att det är på detta sättet är självklart. För någon dag sen läste jag om en äldre byxlös man i en fårhage. Om mannen var riksdagsman, direktör, präst, byfåne, lagerarbetare, queeraktivist, Pirat, polis, byrådirektör, brandman eller . . . . . har ingen betydelse. Vi bedömer honom utifrån vad han gjorde i hagen. Vad har detta att göra med Rick Falkvinge, grundaren av Piratpartiet, undrar du kanske? Läs mer

Julian Assanges advokater konspirerar för att dölja sanningen om utlämning

Glenn Greenwald, Michael Ratner, Jennifer Robinson, Mark Stephens, Geoffrey Robertson och Per E. Samuelsson är alla advokater som påstått att Julian Assange riskerar att utlämnas till USA om han blir utlämnad från Storbritannien till Sverige. Jag har bett Glenn Greenwald, Michael Ratner och Jennifer Robinson om fakta som stöder deras påståenden. Något som jag inte fått. Och det är inte så konstigt. Det finns nämligen inga fakta som stöder deras påståenden. ”Risken för utlämning” är inget annat än ett konspiratoriskt påhitt av Julian Assanges advokater. Eller för att uttrycka det tydligare, en lång rad av riktigt dåliga lögner som upprepas i samförstånd. Läs mer

WikiLeaks vinner i ett mål om den ekonomiska blockaden

Fick just veta att WikiLeaks vunnit i första instans gällande den ekonomiska blockaden. En dom som med all sannolikhet kommer att överklagas. Det är i alla fall ett steg på vägen. Texten nedan är tagen ur ett mail från WikiLeaks.

In a case against Valitor, formerly VISA Iceland, Reykjavík District Court just ruled the company had violated contract laws by blocking credit card donations to Wikileaks. After WikiLeaks’ publications revealing U.S. war crimes and statecraft in 2010, U.S. financial institutions, including VISA, MasterCard, Bank of America, erected a banking blockade against WikiLeaks wholly outside of any judicial or administrative process. The blockade stripped away over 95% of donations from supporters of WikiLeaks, costing the organization in excess of USD 20M. Läs mer

Journalist eller spion? Du är domare

Det finns många som hävdar att Julian Assange är journalist och att han därför borde vara skyddad för att kunna publicera uppgifter på samma sätt som andra journalister. Julian borde ha samma skydd som New York Times, the Guardian, Der Spiegel, Svenska Dagbladet och andra tidningar som publicerat uppgifter från WikiLeaks. Men är Julian Assange journalist?

Julian själv hävdar att han är journalist. Men det är inte vad en person påstår att han är som bestämmer vad här är. Det som bestämmer vad en individ är avgörs av individens beteende. Så för att kunna svara på frågan om Julian är journalist eller spion måste vi först studera Julians beteende. Beter han sig som en journalist? Har lärt mig att diskussioner om Julian Assange väldigt ofta leder till fullkomligt fastlåsta positioner som mer påminner om fruktlösa religiösa diskussioner. Så för att förstå frågan bättre låt oss titta på ett exempel från mitt oerhört spännande liv som bloggare.

Om ni för ett ögonblick tänker er att jag är en oerhört sexfixerad bloggare med en lutning åt latex och läder och har en förtjusande flickvän med samma intresse som är professionell fotograf. Under tid har hon dokumenterat våra intressanta möten i regnbågens alla färger. En dag märker vi att det stora dokumentskåpet är uppbrutet och det enda som finns kvar är en massa tomma fotoalbum. En del av bilderna dyker några dagar senare upp på siten DikiLeaks där alla som önskar kan beskåda oss. Läs mer

En del är dummare än andra

Under lång tid trodde jag att jag hade en kristallkula i  min hand. Att jag kunde förutsäga framtiden. Och allt berodde på Julian Assange. För varje gång jag fick en fråga om vad jag trodde skulle hända i fallet svarade jag så här:

Eftersom Julian har lämnat Sverige för att undkomma förhör så kommer han bli häktad. Och man kommer att efterlysa honom för att han ska inställa sig till förhör. Han kommer att vägra inställa sig och kämpa mot en utlämning. Det kommer att gå till domstol där han kommer förlora. Då kommer han att överklaga. Och så kommer han förlora igen. Då kommer han att överklaga och förlora i högsta instans. Och då kommer han att överklaga till Europadomstolen som inte kommer att ta upp fallet. Så kommer han att bli utlämnad till Sverige. Och efter att ha suttit någon dag i häkte blir han förhörd och så avskriver man fallet eftersom det är så tunt.

Denna min profetia stämde rätt bra tills domen i Supreme Court. Då fick Julian en andra chans, mycket ovanligt, att komma med en ny inlaga eftersom domstolen fattat sitt beslut baserat på ett regelverk som Julians advokater inte fått möjlighet att komma med synpunkter på. Men hans advokater missade möjligheten. Supreme Court fattade den 14 juni ett enhälligt beslut att avfärda Julian sista invändningar för som man sa de var ”without merit”. Och så var man hyggliga. Man gav honom en tidsfrist på 14 dagar att komma med en inlaga till Europadomstolen för de verkade tro, precis som jag, att Julian skulle ta tillvara varje möjlighet att komma med invändningar som en sann rättshaverist. Men icke. Läs mer

Fallet Assange: Varför Julian inte förhördes i England

Ända sedan augusti 2010 har många människor varit säkra på att hela historien om Julian Assange och sexanklagelserna är en enda gigantisk sammansvärjning mellan den politiska makten och main stream media. Makten styr polis, åklagare och domare. Media smutskastar Julian Assange och gör allt för att förhindra att fakta kommer fram. Allt är så enkelt om man har paranoia.

Det råder ingen tvekan om att polis och åklagare har gjort stora misstag i fallet. Tyvärr är det vanligt förekommande. Inget unikt. Men bara för att polis och åklagare gjort misstag betyder det inte att det är en konspiration. Inkompetens är ingen konspiration.

Något som jag tyckt varit konstigt ända tills nu är varför förhördes Julian Assange inte i England. Det verkade vara ett snabbt och bra sätt att slutföra förundersökninge. Under utlämningsförhandlingarna i London den 7-8 februari 2011 fick expertvittnena Brita Sundberg-Weitman och Sven-Erik Alhem frågor om detta. De var mycket kritiska till att förhör inte hölls i England. Nu visar det sig att de engelska advokaterna undanhöll viktig information för både Brita, Sven-Erik och domstolen. Information som med all säkerhet påverkade deras svar.

Läs mer