Våld mot kvinnor utreds ”oproffsigt”

I dagens Dagens Nyheter kan vi läsa att våld mot kvinnor utreds godtyckligt av polisen. Hur arbetet bedrivs avgörs inte av polisens egna föreskrifter utan det ankommer på enskilda polismäns uppfattningar, inställning och magkänsla. Det är bara 3 av 21 polismyndigheter som har som har rutiner, struktur och organisation för hur man ska arbeta med hot och riskbedömningar när det gäller våldsutsatta kvinnor. Det skriver Magnus Lindgren på Stiftelsen Tryggare Sverige i en rapport inför The Stockholm Criminology Symposium, en internationell konferens med 600 deltagare från 40 länder. -–

När det gäller våldsutsatta kvinnor ser vi hur polisens arbete skiljer sig mycket åt. Det kan fungera bra i ett närpolisområde, för att inte fungera alls i ett annat. Förutsättningarna att få hjälp och skydd beror på var man bor och vilken polis som tar upp anmälan. Men det är inte resurs- eller utbildningsbrist som är problemet. Det är en attitydfråga:– Statsmakten tror att ett strukturerat arbetssätt har slagit igenom, men det har det inte. Det handlar om att få tjänstemän att arbeta på ett nytt sätt och att öka trycket mot både polisen och politiker.

Det är naturligtvis inte acceptabelt att arbetet år 2010 bedrivs på detta sättet. Det visar återigen att det är långt från ord till handling. De flesta politiska företrädare säger sig vara mot våld och sexuellt våld mot kvinnor. I praktiken görs relativt lite. Det finns inget samlat grepp på hur vi ska komma tillrätta med problemet.

Alliansen för samtycke?

För att vi ska kunna få en vettig sexualbrottslag krävs att enskilda politiker sätter sig in i frågorna och driver kravet på sexuellt självbestämmande och likhet inför lagen. Vi måste ju ha en lagstiftning som baseras på frivillighet och ömsesidigt samtycke. Det är mycket glädjande att i Alliansens rättspolitiska program kan vi läsa ”Alla sexuella handlingar som sker mot någons vilja – utan hennes eller hans samtycke – ska vara kriminaliserade”. Ett tydligt och klart ställningstagande för samtycke i lagstiftningen. Läs mer

Utvärdering av fridskränkningsbrotten

Upprepat våld mot kvinnor, kvinnofridskränkning, är ett allvarligt och tyvärr mycket förekommande brott. Det är därför glädjande att regeringen beslutat att utvärdera tillämpningen av lagarna mot grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Det har visat sig alltför ofta att våldsutsatta kvinnor inte får det skydd som de behöver. Se artikel i DN.

Rimligt borde vara att de gärningsmän som dömts för kvinnofridskränkning också snabbt blir dömda när de, efter dom vunnit laga kraft, överträder besöksförbud och fortsätter med förföljelse, ”stalking”, och andra trakasserier. Det är också ett rimligt krav att upprepade brott mot samma offer prioriteras och resulterar i ett väsentligt strängare straff. Det är samhällets ansvar att skydda de som behöver skydd.

Regeringen tillkännagav den 21 maj att en utredning är på gång. Du finner regeringens pressmeddelande om utredningen här.

”Våldsutsatta kvinnor får sämre skydd än någonsin” – DN.se

”Brottsforskare och polis: Bara ändrad lagstiftning och mer samarbete mellan myndigheter kan ge kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld bättre skydd. En ny studie av våldsutsatta kvinnors situation i södra Stockholm ger en dyster bild. Trots att gärningsmännen döms till fängelse, besöksförbud eller att kvinnorna utrustas med larm­paket utsätts de i hög grad för upprepat våld. Södertörnspolisen har mer resurser och högre kompetens än någon annan polis i landet när det gäller denna typ av brottslighet – ändå finns det bara resurser att ingripa i de verkliga högriskfallen. De utsatta kvinnorna måste därför få hjälp av en starkare och mer aktiv lagstiftning, en bättre riskbedömning och bättre stöd av de sociala myndigheterna, skriver Henrik Belfrage, Susanne Strand och Lars Widén.” Läs mer