Rapporter

Våldtäkt är ett brott mot barn och kvinnor

I de flesta undersökningar vi läst har man kunnat konstatera att våldtäkt är ett brott somViolence Agains Women riktas mot såväl barn som kvinnor. En av de mer omfattande rapporterna, ”Full report of the Prevalence, Incidence and Consequences of Violence Against Women” från år 2000, visar det tydligt. Rapporten som bygger på 16 000 telefonintervjuer av både män och kvinnor visar omfattningen av problemet.

Var sjätte kvinna har utsatts för våldtäkt eller våldtäktsförsök. Av dessa har 54 % utsatts innan de fyllt 18 år, 22 % var under 12 år. Motsvarande siffra för män är att 1 av 31 män har våldtagits eller utsatts för försök. Av dessa har 71 % våldtagits före de fyllt 18 år. 48 % var under 12 år.

Det är tydligt att offer för våldtäkt är inte bara kvinnor utan våra barn och mest försvarslösa är också offer. Gärningsmännen är uteslutande män. De är noga med att välja sina offer. Barn och ungdomar är ofta utsatta för att de är svagare och mer utsatta. Det är viktigt att komma ihåg när vi ska utforma strategier mot våldtäkt.

Läs gärna hela rapporten så att du får en bra uppfattning om problemet.

Sju perspektiv på våldtäkt

Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK) är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet. NCK arbetar på regeringens uppdrag med att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor och utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor.

NCK har en viktig roll för förståelsen av våld och sexuellt våld. I den senaste rapporten, ”Sju perspektiv på våldtäkt”, går man igenom bl.a. synen på vår lagstiftning historiskt och hur den tolkas i domstol i dag. Skriften rekommenderas till alla som vill sätta sig in i problematiken med sexuellt våld och hur vi ska komma till rätta med det.

I antologin ”Sju perspektiv” på våldtäkt har NCK samlat några av Sveriges ledande experter för att belysa och analysera frågan om våldtäkt. Här förenas teoretiska och praktiska perspektiv genom de medverkandes olika yrkesbakgrunder och erfarenheter från sju vetenskapliga discipliner. Några av författarna är Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, Åsa Bergenheim, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, Gun Heimer, professor i kvinnomedicin, Uppsala universitet, Stefan de Vylder, docent och nationalekonon vid Handelshögskolan och Maria Wendt, filosofie doktor och lektor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Varför leder så få anmälningar om våldtäkt till fällande dom?

Med 30 000 våldtäkter årligen varav 4 000 polisanmäls skulle man kunna tro att många fall går till domstol. Men så är det inte. Det är tyvärr så att de flesta fall gallras bort på vägen. Antalet dömda för våldtäkt ligger på 2-300 om året. Så har det varit under lång tid trots att antalet anmälningar ökat markant.

Amnesty har i ”Faller Nedlagt” gjort en mycket bra genomgång av hur denna process går till. En del i förklaringen är att polisen gör helt enkelt inte ett tillräckligt bra arbete. I situationer där man skulle kunna säkra bevis görs det inte. Trots att man vetat vem den misstänkte gärningsmannen är har han inte förhörts av polis. De gånger gärningsmannen förhörs av polis händer det ofta att han slipper konfronteras med offrets beskrivning av händelsen.

När man läst igenom Amnestys rapport blir det självklart att vi måste ha en lagstiftning som baseras på samtycke. Dessutom måste vi ha en polis som har engagemang, kompetens och resurser för att reda ut våldtäktsbrottet. Det är inte så att i situationer när ”ord står mot ord” att det är omöjligt att reda ut. Det krävs bara andra metoder än de verkningslösa metoder som används idag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*