Vad betyder domen mot Julian Assange?

Detta är INTE domare Riddle, bara en Crown Court Judge

Det är ingen nyhet att skriva att domare Howard Riddle har godkänt att Julian Assange ska utlämnas till Sverige för att förhöras och möjligen ställas inför en domstol anklagad för bl.a. våldtäkt. Domen som är på 28 sidor kan utan tvekan sägas vara ett allvarligt nederlag för Julian Assange. I stort sett har domaren avfärdat alla av försvarets invändningar.

Visserligen är jag inte juridiskt skolad men jag ska i alla fall göra ett försök att kommentera domen. Anledningen till det är att Katarina skrev en bra kommentar på min blogg med anledning vad domare Riddle skrev om Björn Hurtigs vittnesmål.

Domaren avfärdar helt försvarets invändning att Marianne Ny inte har behörighet att utfärda en europeiskt arresteringsorder (EAW). Domaren avfärdade också försvarets invändning att Julian Assange riskerar att utlämnas till USA om han utlämnas till Sverige. Domaren visade att Julian har skydd av inte bara svenska domstolar utan även av Utrikesministeriet i England och engelska domstolar. Så pratet om risken att Julian flygs till Guantanamo om han kommer till Sverige ansåg domaren vara helt grundlöst. Något som också Sven Erik Alhem vittnade om. Läs mer

Ett väntat domslut

Det är på inget sätt förvånande att domare Howard Riddle beslöt att Julian Assange ska utlämnas till Sverige. Ett väntat domslut.

Domen är en genomgång av samtliga argument och den är välskriven. Du finner domen i sin helhet här. Det är inte konstigt att vissa av försvarets argument sågas helt. Det har utan tvekan funnits vissa överdrifter. Domare Riddle har också gjort en genomgång av samtliga vittnens uttalanden. Advokat Hurtig får en skrapa för att han kanske inte varit fullständigt öppen när det gäller hans kontakter med Marianne Ny. Snacket om att Assange varit tillgänglig för förhör i 5 veckor sågades av åklagare Clare Montgomery ned till 3 veckor. Och domare Riddle fortsätter i samma anda. Läs mer

Höga röster hörs mot samtyckesreglering

Caroline Szyber, den vakna nyblivna riksdagskvinnan för Kristdemokraterna, har skrivit två bra artiklar om fSexualbrottsutredningen. En på Newsmill och en på hennes egen blogg.

Feministisk rättvisa?

Hon tar klart ställning för en samtyckesreglering vilket får några personer, av en slump män, tala i nåt som påminner om falsettröster. De pratar om att nu är rättssäkerheten hotad, totalitära lagar riktade mot män gör att halva befolkningen kriminaliseras och våra fängelser kommer att bli överfyllda med oskyldigt dömda.

Vilka är de dessa män? En nämnde jag i ett tidigare inlägg. Tommy Sandström. Hans kommentarer om sexualbrottslagen kan läsas under Carolines Newsmill artikel.

En annan man är en liberal herre som skriver på bloggen Från Utomlands. Det som är lite ansträngande när jag skriver om dessa män är att det är så mycket som är missuppfattat.

Erik på Från Utomlands skriver att:

Våldtäkt ska i fortsättningen, enligt vad utredningen föreslår, även omfatta bristande samtycke. Alltså kommer alla typer av samlag där en av parterna inte har samtyckt, att betraktas som våldtäkt.

Ovanstående påstående är felaktigt. Idag är det inte så att när en av parterna inte samtyckt är det våldtäkt. Våldtäkt idag är inte samtyckesreglerat. Det måste man väl i alla fall känna till om man ska kommentera sexualbrott. Läs mer

Våldtäkt eller inte?

Ville Carlström har skrivit ett mycket bra inlägg i Dagens Juridik. Det handlar om en våldtagen 15-årig flicka. Och hur hennes fall behandlas av en Tingsrätt.

Historien är hemsk och den får mig att må illa och bli förbannad. Hur våra domstolar resonerar begriper jag inte.

I Billy Butts fall är det uppenbart att det inte är fråga om våldtäkt. Han döms till 5 års fängelse. I fallet från Södertälje är det uppenbart att brott begåtts. Tingsrätten friar.

Domen är överklagad. Och det är bra. Men jag undrar hur offret känner sig. Tror hon på att det finns rättvisa i Sverige? När jag läser Ville Carlströms artikel tvivlar jag. Vad är det för fel på detta land?

Var de unga kvinnorna för Billy Butts könsmakt?

På Newsmill har jag skrivit om våldtäktsdomen i hovrätten mot Billy Butt. En i många avseenden märklig dom. Speciellt när man ser hur hovrätten resonerat för att få Billy fälld. Hovrätten skriver att de inte kan tänka sig att en ung kvinna frivilligt väljer att ha sex med Billy i utbyte mot en framtid inom musik- och reklambranschen. Hovrätten väljer att tro att ingen ung kvinna frivilligt kan tänka sig gå sängvägen för att erhålla förmåner i arbets- och privatlivet. Det verkar lite verklighetsfrånvänt.

Domen mot Billy Butt väcker många frågor. Hur kan det komma sig att så sent som 1993, när domen föll, så var det så svårt att redan ut vad som egentligen förekommit. Det som är lite speciellt i Billy Butts fall var att de flesta av ”offren” hade via varit i kontakt med tidningen Expressen innan kontakt med polisen togs. Har för mig att det var endast två kvinnor som tog direkt kontakt med polisen. Billy Butt cirkulerade i lång tid i pressen som ”Nöjesprofilen”. Läs mer

Tjänar kvinnor på felaktiga våldtäktsdomar?

I måndags skrev Ann-Britt Grünewald och Gudrun Schyman en intressant artikel på Newmill. Ingen kvinna tjänar på felaktiga våldtäktsdomar som den mot Billy Butt.

De skriver:

Vi har ingen initierad kunskap om vad som faktiskt hände på de hotellrum där Billy Butt vistades med olika unga kvinnor. Men vi menar att det i domen inte finns bevis för att han begått grova våldtäkter. Han har uppträtt med den manliga makt som en uttalad patriarkal samhällsordning ger utrymme för. Han har utnyttjat unga kvinnors beroendeställning. De har lurats att tro på snabba och glamorösa karriärer i utbyte mot sex. Han har uppfört sig svinaktigt och manipulativt och han är inte ensam om att som man göra det. Det är avskyvärt men det är inte olagligt.

Jan Guillou påpekar i sin artikel att hade Billy Butt varit lärare eller präst hade hans handlingar varit olagliga. Där finns insikter om att en beroendeställning kan exploateras, t.ex. sexuellt, och där finns lagrum att använda. Men inte för nöjesbranschen och inte för andra branscher heller. Det är därför det är så viktigt att vi har en klar och tydlig lagstiftning, som utgår från att samlag som inte sker på frivillig grund, dvs. där det föreligger samtycke, är övergrepp. Vi tror män om att kunna begripa ordet Nej.

Det som är intressant med artikeln är att den ifrågasätter det synsätt som är och har varit förhärskande sen länge. Att kvinnor ”är offer för mäns sexualitet”. Det är detta synsätt som kommer till uttryck i all vår lagstiftning och som gör att det blir så galet. Vår lagstiftning om våldtäkt baseras på våldsrekvisit. ”Kvinnan är ett offer för mannens våld.” Samma tankesätt finns bakom sexköpslagen. Alla kvinnor som säljer sex är offer för manligt våld bara genom det faktum att de säljer sex.

Av det jag känner till om domen mot Billy Butt tycker jag att det är klart att det inte handlar om våldtäkt. Om man inte gör en otroligt vid definition av vad våldtäkt är. Det Billy gjorde var att få de unga kvinnorna att antaga att de skulle kunna få hjälp med en karriär om de erbjöd sina kroppar till Billy.

Vad man skulle kunna säga var att Billy lurade kvinnorna att sälja sig till honom genom att han erbjöd en karriär. När han väl haft sex med dom levererade han aldrig karriären. ”Sexköpsbedrägeri” skulle man kanske kunna rubricera brottet idag. Och om kvinnorna var under 18 år skulle det då och nu kunna rubriceras som förförelse av ungdom. Ett brott som jag tror hade ett maxstraff på 6 månader vid tiden för Billy Butts famösa affärer.

Vad man också måste tänka på vad hur de unga kvinnorna agerade. Ingen vad jag kommer ihåg påstod att Billy använt våld. Han hade ”lurat” dem till sex. När kvinnorna hade sex med Billy ”antog” de att han skulle hjälpa dem göra karriär. Om Billy varit en chef på ett statligt verk, och tjejerna genom att haft sex med Billy erbjudits jobb på verket. Hade tjejerna då kunnat straffas för mutbrott?

Fallet ställer många frågor. Vi har inte hört slutet än. Men en sak är säker. För att kunna reda ut liknande ”brott” i en framtid är dagens lagstiftning otillräcklig.

Hur långt gäller ett samtycke?

I september föll domen i det viktiga målet om samtycke vid våldsamt sex som jag skrivit om tidigare. Åtalet ogillades. Eftersom fallet är viktigt har jag lagt upp en sida speciellt om detta fall. Där finns domen och bakgrundsmaterial så att alla som önskar sätta sig in i fallet innan de skaffar sig en åsikt kan göra det.

Ulrika Rogland

Fallet är unikt eftersom samtycke vid ”våldsamt sex” (läs BDSM) aldrig prövats förut i svensk domstol. Fallet är också unikt om man läser hur åklagaren Ulrika Rogland kommenterar domen:

– Så fort vi talar om sexualitet har vi svårare att säga att vi inte tycker det är okej. Då tycker vi att vi tränger in i folks sovrum.
– I boxning har vi folk som går och in och bryter om någon går över gränsen. BDSM [bondage, dominans, sadomasochism] sker mellan två personer. Ingen annan har insyn eller tillvaratar någons intressen. Därför är det en speciell situation. Särskilt när den ena parten redan är mycket utsatt. Läs mer