Falska anklagelser i fallet Assange

Under lång tid har jag jobbat med en sammanfattning av fallet Assange. En fullständig genomgång av kända fakta och de vittnesmål som finns med i Häktningspromemorian från den 5 november 2010 inklusive förhöret med mig själv. Avsikten med genomgången är att försöka återföra intresset till vad fallet handlar om, vad som hände mellan Julian Assange och två kvinnor i augusti år 2010.

Artikeln som är oerhört lång är skriven på engelska. Den finns att läsa på WikiLeaks Central, med ett intressant förord av Peter Kemp. Den finns också att finna på mina egna sidor.

Anledningen att artikeln är på engelska är att jag i en mail-växling med advokaten Peter Kemp, verksam i Australien, förstått att det finns en hel del missförstånd rörande fallet Assange. Missförstånd som delvis grundar sig på Julian Assange’s engelska advokaters oförmåga att sätta sig in hur det svenska rättsväsendet fungerar. Det är tack vare Peter Kemps frågor, uppmuntran och hjälp som artikeln kom till just nu.

Nu jobbar jag på en svensk version av artikeln. Den publiceras här så fort jag hinner.

Våldtäktsanklagelsen mot Assange

Mårten Schultz, professor i civilrätt Uppsala Universitet

Tidskriften Neo utlovar i reklamen för nr 2 2011 att ”juridikprofessorn Mårten Schultz reder ut allt du velat veta om Assange-fallet men aldrig vågat fråga om.” En ung juridikprofessor som uttalar sig om fallet. Intressant!

Jag brukar läsa Mårten Schultz blogg. Oftast med stor behållning. Han vågar skriva om aktuella juridiska frågor på ett sätt som väcker tankar och skapar förståelse för juridiken. Läs exempelvis hans senaste artikel om Länsförsäkringars påstådda homofoba inställning som är klargörande.

Det var med stor förväntan jag inhandlade Neo. Men jag blev faktiskt besviken efter en genomläsning av Mårtens artikel. Inte därför att han har en annan åsikt än jag, han är ju juridikprofessor så det borde han ju ha. Utan därför att Mårten inte analyserat fallet utifrån vad som faktiskt hänt. Mårtens artikel är ett allmänt teoretiskt resonemang om sex med någon som sover. Mårtens artikel reder därför inte ut något som har att göra med fallet Assange. De flesta frågorna lämnas obesvarade. Läs mer

Tidskriften Neo: Sexaktivism i rättsalen

Tidskriften Neos senaste nummer, 2 2011, granskar sex och förbuden i frigjorda Sverige. En artikel av hovrättsfiskalen Fredrik Bergman och chefredaktören Paulina Neudling handlar om det uppmärksammade samtyckesmålet (BDSM-målet) i Malmö i september 2010.

”I nya numret av Neo avslöjar vi hur en aktivistisk åklagare driver brottmål för att påverka samhällsdebatten. Bakom åtalet om grov misshandel hittade vi en ömsesidig sexlek mellan två parter som samtidigt myste i soffan tillsammans. Bakom skandalrubrikerna om den sadistiske direktören hittade vi en vanlig Malmökille med linjal. Bakom bilden av en utsatt ung flicka med självskadebeteende hittade vi en kvinna som känner sig ”förnedrad och kränkt” – av åklagaren som drivit fallet utan hennes medverkan.” Läs mer

Det räcker inte med att ”prataomdet”, vi måste förstå vad vi pratar om

Kanske det bästa med fallet Assange är att det börjar pratas om det. Hur vi upplever sex. Och hur svårt det är att komma över riktigt dåligt sex. Var gränsen går mellan frivilligt sex och övergrepp. Finns det något som kan kallas en ”gråzon”? Hur ska sex vara för att vara bra och uppbyggande? Att detta är viktigt märks på antalet människor som vill berätta just sin historia. Och vi har bara sett början än.

Prataomdet.se har blivit rörelse. För både kvinnor och män. En rörelse som blåst bort  rädslan att lämna ut sig. Prataomdet har givit de som i åratals burit jobbiga minnen inom sig en kraft och ett mod att till slut släppa ut det och prata om det. Nu äntligen kan vi prata om det där som är så viktigt och kan vara så fint men ibland bara blir otroligt hemska upplevelser.

Det som är det finaste med prataomdet är att det handlar om människors upplevelser. Berättelser från hjärtat. Från verkligheten. Utan politiskt färgade glasögon och trötta politiskt korrekta termer. Utan könsmaktsteorier och genusvetenskap. Läs mer

Pamela Anderson, tomteluvor och jag

Pamela före tomteluvan

Fallet Assange har tagit en tillfällig paus. Jul och Nyår har kommit emellan. Men det hela kommer att börja igen om några veckor när en domstol i England ska pröva om Julian Assange ska utlämnas till Sverige.

Något som faktiskt är bra med fallet Assange är att det pratas mer om övergrepp nu än tidigare. Vad är ett övergrepp? Var går gränsen för övergrepp? Hur upplevs övergrepp av de som utsätts? Finns det en gråzon där det är svårt att avgöra om det verkligen är ett övergrepp eller om det bara är dåligt sex?

När frågan om övergrepp diskuteras blir det ibland mycket svårt. En anledning är att det ofta blir oerhört personligt och känsligt och då blir det svårare att kunna göra bedömningar. För att kunna resonera om övergrepp på ett annat sätt låt mig berätta en historia om hur det var när jag senast träffade Pamela Anderson. Är säker på att ni kan se likheter mellan mitt möte och fallet Assange. Läs mer

Är ”Ett nej är ett nej” en bra paroll?

Med parollen ”Ett nej är ett nej” förstås att kvinnor har rätt att säga nej till ovälkomna sexuella förslag och handlingar. Problemet med parollen ”Ett nej är ett nej” är att den innebär att kvinnor avsäger sig rätten till sexuellt självbestämmande. Kvinnorörelsens oförmåga att förstå omvärlden och den verkliga innebörden av ”Ett nej är ett nej” är en av anledningarna till att vi fortfarande har en diskriminerande och svårbegriplig sexualbrottslag.

Thomas Bodström skrev 2005 när den nya sexualbrottslagen presenterades:

»Utgångspunkten för sexualbrottslagstiftningen är att varje människas önskan att inte ha samlag eller annat sexuellt umgänge i varje situation ovillkorligen ska respekteras.«

Dagens sexualbrottslagstiftning med tvångsrekvisit är helt i linje med vad parollen ”Ett nej är ett nej” kräver. Kvinnoorganisationer som gillar den nuvarande lagen använder parollen. Att organisationer som kräver samtyckeslagstifning, som Feministiskt Initiativ, använder parollen är helt obegripligt. ”Ett nej är ett nej” förutsätter bara att det finns något att säga nej till, mäns ovälkomna sexuella handlingar. ”Ett nej är ett nej” utgår inte från att kvinnor har en egen fri vilja. Att kvinnor har rätt att välja om, när, med vem och hur de vill ha sex. ”Ett nej är ett nej” är bara vetorätt mot sexuella propåer av män. Och vetorätt är långt från självbestämmande, långt från samtycke. Läs mer

17 Argument mot samtycke

Petter Asps mycket läsvärda bok

Efter Nils Petter Ekdahls presenterade sin utredning, 2008 års Sexualbrottsutredning har det varit debatt på Newsmill om samtycke. Några personer, huvudsakligen män, är emot samtycke och ser en samtyckesreglering som slutet för ”normalt sex” och tror att i framtiden kommer våra fängelser att överbefolkas av oskyldiga män som dömts i häxprocessliknade rättegångar.

Det är intressant att notera att debattörerna på Newsmill tar upp helt annorlunda argument mot samtycke än vad som de två tidigare utredningarna gjort. Debattörerna verkar mena att såväl 1998 års Sexualbrottskommitté samt 2008 års Sexualbrottsutredning består av personer med bristande insikt i juridik. Eller så är det så att debattörerna själva är dåligt insatta, en slutsats som är mer närliggande.

För att få ett bra grepp om motståndet mot samtycke kommer jag samla alla tänkbara argument mot samtycke och sedan gå igenom dem ett för ett. Då kommer man kunna göra en bedömning om det finns några hållbara argument mot samtycke.
Om det finns ytterligare argument mot samtycka så skriv in dem som kommentarer så uppdaterar jag listan.

Efter jag är klar med genomgången av argumenten mot samtycke kommer jag skriva ned argumenten för samtycke.

Till slut kommer jag att gå igenom vad som ett samtycke måste innehålla för att det ska vara rimligt att använda sig av begreppet. Jag är av uppfattningen att man i lagen måste definiera vad samtycke är för annars kommer olika domstolar använda sig av helt olika tolkningar av vad samtycke är. Av debatten på Newsmill och i andra medier framstår det som uppenbart att samtycke är något som inte är helt lätt för alla att förstå vad det innebär.

När väl det är klart kan den som är intresserad läsa allt för och mot och själv bilda sig en uppfattning om hur en sexualbrottslag ska utformas så att den säkerställer varje individs rätt till sexuellt självbestämmande och sexuell integritet. Läs mer

Förförelsesex???

Har sett i debatten på Newsmill att det finns personer som på fullt allvar hävdar att med en samtyckesreglering så försvinner den spännande förförelsen. Kvar skulle då bli något som kallas samtyckessex. Nåt grått och tråkigt. Hur de kommit fram till detta kan man undra?

Skulle detta vara hotat av samtyckeslagstiftning?

En artikelförfattare skriver ”insiktsfullt” om samtyckeslagsstiftning:

Förförelsen är en del av ett levande sexliv. Hur tråkigt skulle det inte bli, både i fasta relationer och mindre fasta, om sex varje gång skulle förhandlas? Bra sex bygger på öppenhet, lekfullhet och kreativitet. En samtyckeslag skulle vara ett politiskt försök att avskaffa förförelsen som företeelse i Sverige. Inte minst det gör att jag frågar mig hur många riksdags- och regeringsledamöter ser på sitt och andras sexliv.

Hur galet kan det bli. Om vi i texten ovan byter ut förhandlas mot samtyckas blir meningen:”Hur tråkigt skulle det inte bli, både i fasta relationer och mindre fasta, om sex varje gång skulle samtyckas?” Artikelförfattaren förstår uppenbarligen inte vad han skriver. Nu står det att sex blir mindre tråkigt om vi hade mer övergrepp i både fasta och mindre fasta relationer. Jag vet inte om det är så artikelförfattaren menar. Det kanske bara är något han skriver utan att tänka. Läs mer

Höga röster hörs mot samtyckesreglering

Caroline Szyber, den vakna nyblivna riksdagskvinnan för Kristdemokraterna, har skrivit två bra artiklar om fSexualbrottsutredningen. En på Newsmill och en på hennes egen blogg.

Feministisk rättvisa?

Hon tar klart ställning för en samtyckesreglering vilket får några personer, av en slump män, tala i nåt som påminner om falsettröster. De pratar om att nu är rättssäkerheten hotad, totalitära lagar riktade mot män gör att halva befolkningen kriminaliseras och våra fängelser kommer att bli överfyllda med oskyldigt dömda.

Vilka är de dessa män? En nämnde jag i ett tidigare inlägg. Tommy Sandström. Hans kommentarer om sexualbrottslagen kan läsas under Carolines Newsmill artikel.

En annan man är en liberal herre som skriver på bloggen Från Utomlands. Det som är lite ansträngande när jag skriver om dessa män är att det är så mycket som är missuppfattat.

Erik på Från Utomlands skriver att:

Våldtäkt ska i fortsättningen, enligt vad utredningen föreslår, även omfatta bristande samtycke. Alltså kommer alla typer av samlag där en av parterna inte har samtyckt, att betraktas som våldtäkt.

Ovanstående påstående är felaktigt. Idag är det inte så att när en av parterna inte samtyckt är det våldtäkt. Våldtäkt idag är inte samtyckesreglerat. Det måste man väl i alla fall känna till om man ska kommentera sexualbrott. Läs mer

En jämförelse mellan vår sexköpslag och Nya Zeelands lagstiftning

Sen en tid tillbaka studerar jag den Kanadensiska sexualbrottslagstiftningen. Anledningen är att 1983 reformerades lagstiftningen radikalt. Man har samtycke som brottsrekvisit och man har tagit bort våldtäkt (rape) som brottsrubricering. Brottet är nu sexual assault, sexuellt övergrepp. En bra lagstiftning som vi bör ta efter.

I samband med detta arbete snubblade jag över en intressant jämförelse mellan hur vi i Sverige lagstiftar mot prostitution jämfört med hur man gör på Nya Zeeland. De som har gjort studien är Canadian HIV/AIDS Legal Network. En sammanslutning som jobbar med att försvara de mänskliga rättigheterna för de som har eller är i riskzonen för HIV/AIDS.

Anledningen till att studien gjorts beror på diskussionerna i Kanada om hur prostitution bäst ska hanteras och hur en lagstiftning ska se ut för att den ha bästa effekt för att minska prostitution utan att kränka sexarbetares mänskliga rättigheter. Hela materialet hittar du här. Den specifika jämförelsen mellan Sverige och Nya Zeeland finner du här. Läs mer